Skötsel av barnets ärenden

Barnets åsikt ska höras när det är fråga om sådana saker som påverkar barnets liv. Sådana är till exempel ärenden som gäller föräldrarnas äktenskapsskillnad, barnskydd samt brottmål där barnet är part. Ur lagens synvinkel är alla under 18 år barn.

Barnets åsikt ska höras oberoende av barnets ålder. Man måste dock ta hänsyn till barnets ålder och utvecklingsnivå. Detta påverkar till exempel vilket språk barnet kan antas förstå samt var och hur det lönar sig att höra barnet. Barnet ska också informeras om varför man diskuterar med barnet och vilka saker barnet kan påverka genom sin åsikt.

Äktenskapsskillnad och ärenden som gäller vårdnad om barn

Ett barn har ingen egen roll i behandlingen av föräldrarnas äktenskapsskillnad. Föräldrarna beslutar sinsemellan om ärenden och arrangemang efter äktenskapsskillnaden. De ska dock utreda barnets syn på boendearrangemangen efter äktenskapsskillnaden. Dessutom är det skäl att mer allmänt berätta för barnet på vilket sätt äktenskapsskillnaden påverkar barnets liv, eftersom den är en stor förändring i barnets liv.

När domstolen avgör en vårdnadstvist ska barnet höras. I regel genomförs hörandet inom socialväsendet i samband med utredningen av omständigheter, men domstolen kan i vissa situationer också höra barnet självt. Det är också möjligt att genomföra hörandet vid medlingar med hjälp av sakkunniga.

Välfärdsområdets barnatillsyningsman kan ge råd om hur man avtalar om barnets angelägenheter. Om föräldrarna inte kan komma överens sinsemellan, erbjuds olika tjänster för att nå samförstånd. Vid förhandlingarna ska man särskilt beakta vilken lösning som är bäst för barnet.

Barnskyddsärenden

Barnets egna åsikter och önskemål ska beaktas när barnets behov av barnskydd bedöms och barnskyddsbeslut som gäller barnet fattas. Barnet ska också ges tillräcklig information om barnskyddet så att barnet förstår vad saken gäller.

Enligt lagen ska ett 12-årigt och äldre barn höras om barnet ska omhändertas. I praktiken ska även åsikten hos ett barn under 12 år utredas vid beredningen av omhändertagandet. Barnets åsikt samt det sätt på vilket åsikten har efterfrågats antecknas i barnskyddets handlingar. Mer information om barnskyddet.

Barn som brottsoffer

Om ett barn faller offer för ett brott har barnet samma rättigheter som andra brottsoffer. Barnet har till exempel rätt till skadestånd. Skyldigheterna är också desamma: till exempel är barnet skyldigt att tala sanning när det hörs i rätten.

I rättegången behandlas barnet med beaktande av barnets ålder och utvecklingsnivå. Polisen, åklagaren och domstolen är skyldiga att behandla de flesta brott mot barn som brådskande.

Offer under 15 år behöver inte delta personligen i rättens sammanträde, utan vid rättegången hörs det utlåtande som offret gett vid förundersökningen. Även när 15–17-åriga barn hörs kan man använda ett utlåtande som sparats under förundersökningen. Vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare har rätt att följa hörandet av barnet.

Vid rättegången företräds en person under 15 år av vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare. En 15–17-åring kan använda sin rätt att föra talan vid domstolens sammanträde tillsammans med sin företrädare.

Vid en rättegång är det ofta nödvändigt att anlita ett rättsligt biträde. Mer information om rättshjälp.

Barn som misstänkt för brott

15-åringar och äldre har straffansvar för sina gärningar. Detta innebär att ett brottmål behandlas i en rättegång i tingsrätten om åklagaren väcker åtal mot en minderårig. Om en 15–20-åring döms för ett brott, beaktas personens ålder när skulden och påföljderna av brottet bedöms.

Vid en rättegång är det ofta nödvändigt att anlita ett rättsligt biträde. Mer information om rättshjälp.

Personer under 15 år kan inte vara misstänkta i ett brottmål. De har dock skadeståndsansvar för sina brott. Polisen gör en barnskyddsanmälan och meddelar vårdnadshavarna om brott som begåtts av en person under 15 år.

Skötsel av minderårigas ekonomiska ärenden

En person under 18 år kan få egendom till exempel som arv eller gåva. Egendomen tillhör barnet självt, men i allmänhet ansvarar barnets vårdnadshavare för skötseln av ekonomiska angelägenheter och intressebevakningen.

Vårdnadshavaren ska förvalta barnets egendom omsorgsfullt. Den får endast användas för barnets egen nytta, men inte till exempel för barnets underhåll.

Om vårdnadshavaren till exempel tänker sälja barnets egendom, behöver vårdnadshavaren tillstånd för detta av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Om egendomens värde överstiger 20 000 euro ska vårdnadshavaren lämna in en förteckning över egendomen och årligen en årsredovisning till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

Domstolen kan förordna en utomstående intressebevakare för barnet om vårdnadshavaren är jävig att förvalta barnets egendom. En sådan situation kan uppstå till exempel när både föräldern och barnet är delägare i samma dödsbo. Mer information om förvaltningen av barnets egendom (dvv.fi).