Skadestånd

Skadeståndsansvaret kan grunda sig på ett avtal vars villkor den andra avtalsparten har brutit mot eller på ett skadeståndsansvar som ligger utanför avtalet.

Skadeståndsansvar som grundar sig på avtal täcker i allmänhet endast de saker som avtalats i avtalet. Då kan det vara fråga om att avtalsparten har handlat i strid med avtalet eller underlåtit att göra sådant som enligt avtalet hör till partens ansvar.

Det är möjligt att kräva skadestånd om skadan har orsakats av verksamhet som strider mot avtalet. Då kan person- och sakskador samt ekonomiska skador, till exempel inkomstbortfall, ersättas.

Ersättningsansvar utanför avtalet kan gälla vilken situation som helst där en person uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar en annan person skada. Den skadelidande ska kunna bevisa att skadan har inträffat och att den person av vilken hen yrkar på ersättning är den som orsakat skadan. Ersättning utanför avtalet täcker i allmänhet person- och egendomsskador.

Detta innebär att den som av oaktsamhet eller uppsåtligen skadar till exempel någon annans egendom är skyldig att ersätta den skadelidande. Enbart sådana skador som står utanför personens möjligheter att påverka faller utanför ersättningsansvaret.

Eftersom brottet i allmänhet begås uppsåtligen ska den som gjort sig skyldig till brottet i allmänhet ersätta skadorna till fullt belopp. Brottsskador är vanligtvis skador på egendom eller kroppsskador. Mer information om skadeståndsansvaret för den som gjort sig skyldig till brott.