Hovrättens historia

I början av 1600-talet var rättskipningen ännu svagt organiserad. Domsrätten i första instans innehades på landsbygden av tingsväsendet och i städerna av råden. En ordinarie instans för ändringssökande fanns inte. För att uppfylla de krav som ställdes på en organiserad stat grundades i Stockholm år 1614 Kungliga Hovrätten eller Svea hovrätt. Avsikten var att dess avgöranden skulle vara slutgiltiga, men redan samma år som hovrätten grundades förbehöll sig kungen rätten att upphäva domar som var för stränga eller som givits på felaktiga grunder.

Hovrättens karaktär av andra rättsinstans förstärktes när man i riket grundade fler hovrätter:

  • 1623 Åbo hovrätt i Finland
  • 1630 Hovrätten i Dorpat i Baltikum
  • 1634 Göta hovrätt i Sverige
  • 1655 Hovrätten i Greifswald i norra Tyskland

Hovrättens ställning som mellaninstans i domstolsrangen har bibehållits intill denna dag. Nuförtiden söker man ändring i hovrätternas avgöranden hos högsta domstolen.

Åbo hovrätt grundades av konung Gustaf II Adolf. Det har anförts att Åbo hovrätt grundades för att det var dyrt och mödosamt för den i Finland bosatta befolkningen att sköta sina ärenden i Svea hovrätt. Finland behövde en egen hovrätt även för att man i den östra rikshalvan inte efterlevde Svea hovrätts domar.

Åbo hovrätts första session hölls den 31 oktober 1623 på Åbo slott. Hovrättens första president var Nils Bielke. Samhällsförhållandena vid grundandet torde beskrivas av ett efterhandsomdöme om presidenten, enligt vilket han gjorde slut på allt godtycke i Finland.

Från Åbo slott flyttade hovrätten först till hyrda utrymmen och därefter till den för hovrättens bruk köpta Billsteenska gården, som befann sig i närheten av det nuvarande stadsbiblioteket. Därifrån flyttade hovrätten år 1671 till det så kallade Kankaishuset invid stortorget. Sedan detta hus förstörts vid Åbo brand år 1827 flyttade hovrätten år 1830 till Akademihuset.

Åbo hovrätt har verkat i Nystad åren 1630–1631 på grund av en pestepidemi och i Stockholm under stora ofreden åren 1713–1721.

Akademihuset byggdes för Åbo Akademi, som grundades år 1640. Huset, som representerar den svenska 1700-talsklassicismen, ritades av stadsarkitekten i Stockholm Christoffer Gjörwell. Sveriges konung Gustaf IV Adolf, drottning Fredrika Dorotea och den engelska prinsen William Frederick deltog år 1802 i murandet av grundstenen. Byggnaden färdigställdes år 1815.

Efter Åbo brand flyttades Åbo Akademi till Helsingfors såsom Kejserliga Alexanders universitet. Akademihuset, som hade blivit illa skadat i branden, reparerades för bruk av andra ämbetsverk såsom Åbo hovrätt och Åbo domkapitel. Därtill inrymdes bland annat guvernörens ämbetsverk och tjänstebostad i huset.

Akademihuset byggdes om och reparerades under åren 1977–79 och 2014–17. Akademihusets festsal (den sk. Solennitetssalen) och konsistorie- och Alexandersalarna på andra våningen ägss av Senatsfastigheter och hyrs ut till en utomstående aktör. De övriga utrymmena används av hovrätten.

 
Publicerad 7.3.2018