Indrivningsprocess och indrivningskostnader

Det är viktigt att förutse när räkningar ska betalas. Om du inte kan betala en räkning före förfallodagen bör du i god tid kontakta avsändaren av räkningen och komma överens om exempelvis uppskjutning av förfallodagen eller om delbetalningar. På så sätt kan du undvika ytterligare kostnader som orsakas av att du har underlåtit att betala räkningen. Dröjsmålsräntan börjar löpa efter förfallodagen. Dröjsmålsräntan är den referensränta som Europeiska centralbanken har fastställt, plus 7 procent.

Indrivningsåtgärderna delas in i frivillig indrivning och rättslig indrivning. I frivillig indrivning försöker borgenären få in sina betalningar genom att skicka betalningspåminnelser och betalningskrav. Om den frivilliga indrivningen inte ger resultat lämnar borgenären skulden för rättslig indrivning, dvs. utsökning. Indrivning av skulder genom utsökning förutsätter tingsrättens dom, om skulden inte är direkt utsökningsbar.

Frivillig indrivning

Bestämmelser om frivillig indrivning finns i lagen om indrivning av fordringar. I lagen fastställs maximibeloppen och tidsgränserna för indrivningskostnader för konsumentfordringar. I regel framskrider indrivningen av en räkning i två veckor långa perioder. Ju längre tid det har gått efter den ursprungliga förfallodagen, desto större blir kostnaderna.

Borgenären kan skicka en betalningspåminnelse två veckor efter förfallodagen. Borgenären får skicka en andra påminnelse två veckor efter förfallodagen för den första påminnelsen. Avgiften för en betalningspåminnelse får vara högst fem euro. Om du inte i detta skede betalar räkningen lämnas den i regel till en inkassobyrå. Ofta lämnar den ursprungliga fakturautställaren sin fordran direkt till en inkassobyrå genast efter den ursprungliga förfallodagen. Inkassobyrån har rätt att driva in kostnaderna för betalningspåminnelser samt särskilda kostnader för betalningskrav. Därför ökar skulden snabbt efter att räkningen har lämnats för indrivning.

Fyra veckor efter den ursprungliga förfallodagen skickar inkassobyrån ett första betalningskrav. Indrivningskostnaden beror på det ursprungliga skuldbeloppet.

Ursprunglig skuldIndrivningskostnad
under 100 euro 14 euro
100–1 000 euro 24 euro
över 1 000 euro 50 euro

Sex veckor efter den ursprungliga förfallodagen skickar inkassobyrån ett andra betalningskrav. I kravet utgör indrivningskostnaderna hälften av kostnaderna i det första kravet, dvs. 7, 12 eller 25 euro. I regel får indrivningskostnader drivas in för högst två betalningskrav. Kostnader får avkrävas för fler än två betalningskrav enbart om det har funnits särskild anledning till utskicket av kraven. I så fall ska indrivningsåtgärderna specificeras i betalningskravet, och gäldenären ska upplysas om varför det har funnits särskild anledning till utskicket.

I detta skede har skulden ökat från det ursprungliga beloppet med tiotals euro. Du har dock hittills klarat dig utan anteckning om betalningsstörning. Om du har betalningsförmåga bör du göra upp en betalningsplan med inkassobyrån för att skulden inte ska öka ytterligare. Inkassobyrån har rätt att ta ut 20–50 euro för betalningsplan beroende på skuldbelopp och delbetalningar.

Det finns maximibelopp för hur stora de totala kostnaderna för en skuld får vara. Maximibeloppen är följande:

Ursprunglig skuldIndrivningskostnad max.
under 100 euro 60 euro
100–1 000 euro 120 euro
över 1 000 euro 210 euro

Maximibeloppet får överskridas enbart om indrivningen med fog har varit exceptionellt svår.

Rättslig indrivning

När det har gått minst åtta veckor från den ursprungliga förfallodagen och två veckor från det andra betalningskravet, får borgenären eller inkassobyrån ansöka om dom för sin fordran i tingsrätten. Efter detta kan skulden drivas in genom utsökning.

Inkassobyrån orsakas kostnader för stämningsansökan till tingsrätten. Kostnaderna tas ut från gäldenären och skulden ökar på en gång betydligt. Trots att din skuld har lämnats till tingsrätten kan du ännu i detta skede undvika en anteckning om betalningsstörning genom att betala hela skulden inklusive rättegångskostnaderna. Om du inte kan betala hela beloppet, kan du i regel ingå ett betalningsavtal med inkassobyrån och betala fordran i delbelopp. I så fall kan du inte längre undgå en anteckning om betalningsstörning, men du undviker att ärendet utsöks. På grund av dessa rättegångskostnader ökar skulden med 110–240 euro beroende på hur stor skulden är.

Tingsrätten skickar en begäran om svar på borgenärens stämningsansökan till dig. Om skulden är befogad och ostridig meddelar tingsrätten tredskodom. Denna leder i sin tur till en anteckning om betalningsstörning i kreditupplysningarna. Domen är en grund för att skulden ska kunna drivas in genom utsökning.

Efter detta skickar utmätningsmannen ett meddelande om anhängighet till dig. Meddelandet innehåller uppgifter om skulden och en betalningsuppmaning. Om du inte frivilligt kan betala skulden måste en utmätning av dina inkomster verkställas. Även din egendom kan utmätas för att betala skulderna. Dessutom tar utsökningsmyndigheten ut åtgärdsavgifter. För gäldenärens utkomst undantas alltid ett skyddat belopp från utmätning. När det skyddade beloppet beräknas, beaktas de familjemedlemmar som bor i samma hushåll som gäldenären och är beroende av gäldenärens försörjning.

Obligatoriska försäkringspremier och avgifter som tas ut av staten eller kommunen får i regel utmätas utan domstolens beslut, dvs. de är direkt utsökningsbara. Sådana är exempelvis böter, skatter, kommunala parkeringsavgifter, trafikförsäkringspremier samt hälsovårdscentralens och sjukvårdsdistriktets patientavgifter. Om du betalar skulderna utifrån betalningsuppmaningen från utsökningsmyndigheten förses du inte med anteckning om betalningsstörning på grund av dessa skulder.

 
Publicerad 31.12.2018