Delningen av makarnas egendom

...då äktenskapet upplöses på grund av den andra makens död

När ett äktenskap har upplösts på grund av den ena makens död och den döde efterlämnat bröstarvingar (barn eller deras avkomlingar), kan maken eller arvingarna yrka på delning av egendomen, dvs. avvittring.

Vid denna avvittring delas makarnas hela egendom enligt huvudregeln i två lika stora delar. Den efterlevande maken får hälften av egendomen och arvingarna tillsammans den andra hälften. Efter avvittringen kan varje arvinge dessutom kräva att arvskifte skall förrättas mellan arvingarna.

Egendomen delas emellertid på detta sätt i två lika stora delar endast när den efterlevande maken har mindre egendom än den avlidne. Om den efterlevande maken däremot har mera egendom än den avlidne, har han eller hon alltid rätt att behålla all sin egen egendom.

Exempel 1: Lasses och Lisas äktenskap upplöses på grund av Lasses död. Lasses arvingar är barnen A och B. Lasse har egendom till ett värde av 200 000 euro, Lisa till ett värde av 100 000 euro. I detta fall sker avvittringen så att Lisa får hälften av den sammanlagda egendomen (300 000 euro), dvs. 150 000 euro och barnen A och B sammanlagt likaså 150 000 euro. Med andra ord: eftersom i detta fall den efterlevande maken, Lisa, hade mindre egendom än den avlidne maken, Lasse, delas egendomen lika mellan Lisa och barnen A och B.

Exempel 2: Om äktenskapet i stället hade upplösts på grund av Lisas död, får Lasse behålla all sin egen egendom (200 000 euro) och barnen A och B får endast den egendom (100 000 euro) som hört till Lisa. Med andra ord: eftersom den efterlevande maken, Lasse, hade mera egendom än Lisa, får Lasse behålla all sin egendom, och han behöver inte överlåta någonting av sin egendom till barnen A och B.
Utöver det som sagts ovan tillförsäkras den efterlevande maken rätten att i sin besittning behålla den bostad som använts som familjens gemensamma hem och därtill hörande bohag, om han eller hon inte äger någon annan bostad som är lämplig som hem.

Om äktenskapet upplöses på grund av den ena makens död, men den avlidne inte har efterlämnat bröstarvingar (barn eller deras avkomlingar), ärver den efterlevande den avlidne makens hela egendom, under förutsättning att den avlidne inte har bestämt annat genom testamente. Sedan båda makarna dött skall den egendom som den sist avlidne maken efterlämnat delas lika mellan vardera makens arvingar.

...och vid äktenskapsskillnad

Då ett ärende som gäller äktenskapsskillnad har blivit anhängigt vid tingsrätten, kan vardera maken yrka på delning av egendomen, dvs. avvittring. Makarna behöver inte vänta tills betänketiden på sex månader har löpt ut eller på ett slutligt äktenskapsskillnadsbeslut, utan avvittringen kan förrättas så snart rättegången har börjat. När avvittringen förrättas på grund av äktenskapsskillnad delas makarnas hela egendom enligt huvudregeln jämnt mellan makarna.

Exempel 3: Lasse och Lisa söker äktenskapsskillnad genom en gemensam ansökan. Avvittringen kan förrättas efter det att ansökan inlämnats till domstolen. Lasse har egendom till ett värde av 200 000 euro och Lisa till ett värde av 100 000 euro. I detta fall sker avvittringen enligt huvudregeln så, att vardera får hälften av makarnas egendom (300 000 euro), dvs. 150 000 euro.

Man bör dock komma ihåg att huvudregeln om jämn fördelning har undantag. En avvikelse från huvudregeln kan grunda sig särskilt på att makarna har gjort ett äktenskapsförord eller på att avvittringen jämkas för att den inte skall leda till ett oskäligt resultat.

Äktenskapsförord och avvittring

Ett äktenskapsförord inverkar på hur egendomen delas vid avvittringen. Äktenskapsförordet påverkar avvittringen både när äktenskapet upplöses på grund av den ena makens död och när avvittringen sker på grund av äktenskapsskillnad.

Det vanligaste äktenskapsförordet är i praktiken ett där man bestämmer att ingendera maken har giftorätt i den andras egendom. Det betyder att makarnas egendom inte delas lika när äktenskapet har upplösts, utan att vardera maken behåller sin egen egendom.

Genom äktenskapsförord kan också bestämmas att den ena maken inte skall ha giftorätt i viss egendom som tillhör den andra maken, t.ex. i en gårdsbruksenhet som han eller hon ärvt. Denna bestämmelse betyder att egendomen fördelas jämnt mellan makarna, med undantag av den gårdsbruksenhet som nämns i äktenskapsförordet.

Ett äktenskapsförord är dock inte absolut bindande. Det är möjligt att avvika från det som bestämts i äktenskapsförordet eller att helt lämna det utan avseende vid jämkning av avvittringen, om äktenskapsförordet skulle leda till ett oskäligt slutresultat.

Jämkning av avvittring

Jämkning av avvittring betyder att man i enskilda fall på grund av skälighetsprövning kan avvika från de regler som annars borde följas vid avvittringen. Avvittringen kan jämkas

  • om avvittringen annars skulle leda till ett oskäligt resultat eller
  • om den andra maken skulle få en obehörig ekonomisk fördel.

Då man överväger jämkning av avvittringen, skall man särskilt beakta

  • äktenskapets längd
  • makarnas verksamhet för den gemensamma ekonomin samt för förkovran och bibehållande av egendomen
  • andra därmed jämförliga omständigheter som hänför sig till makarnas ekonomi.

Jämkningen av avvittringen sker alltså så att skälighets- och rättvisesynpunkter beaktas särskilt i varje enskilt fall. Därför kan man på förhand inte ställa upp några allmänna regler för när en jämkning av avvittringen blir aktuell, hur jämkningen görs eller i hur många fall avvittringen jämkas.

De vanligaste situationerna där man överväger jämkning kan dock beskrivas med hjälp av följande två exempel:

Exempel 1: Ett kortvarigt barnlöst äktenskap - inget äktenskapsförord. Lasse och Lisa ingår äktenskap. Efter två års äktenskap döms makarna till äktenskapsskillnad. Lasse har förmögenhet till ett värde av 600 000 euro, Lisa äger en bostadsaktie värd 200 000 euro. Vardera förvärvsarbetar, äktenskapet är barnlöst. Enligt de gällande huvudreglerna för avvittring borde egendomen (800 000 euro) delas jämt, varvid Lasse borde överlåta 200 000 euro av sin egendom till Lisa.
Enligt reglerna för jämkning av avvittring kan man dock i detta fall besluta att vardera maken får behålla sin egen egendom, eftersom Lisa annars efter ett kortvarigt äktenskap skulle få obehörig fördel.

Exempel 2: Ett långvarigt äktenskap – äktenskapsförord. Anders och Kerstin döms till äktenskapskillnad efter ett 16-årigt äktenskap. Makarna har två barn i äktenskapet vilka fyllt 14 respektive 12 år. Anders månadsinkomster är 4000 euro per månad, Kerstins 2000 euro. Kerstin har varit hemma tio år och hon har under denna tid skött hemmet och barnen. Makarnas enda egendom består av en aktielägenhet, värd 400 000 euro, som är i Anders namn. Makarna har inga skulder.
Enligt det äktenskapsförord som Anders och Kerstin gjort upp har ingendera giftorätt i den andras egendom. Då egendomen delas skulle Anders behålla aktielägenheten som är i hans namn och Kerstin skulle inte få någon egendom.
Enligt reglerna för jämkning av avvittring kan bestämmelserna i äktenskapsförordet lämnas utan avseende och egendomen (400 000 euro) delas lika mellan makarna, eftersom äktenskapsförordet skull leda till ett oskäligt slutresultat, då man beaktar äktenskapets längd, makarnas ekonomiska ställning och Kerstins insats för det gemensamma hushållet. I detta fall får vardera maken egendom till ett värde av 200 000 euro.

Hur förrättas avvittringen?

Avvittringen kan ske så att

  • parterna själva sköter avvittringen enligt ett avtal som de ingått sinsemellan (avtalsavvittring) eller
  • avvittringen förrättas av en skiftesman (vanligen en advokat) som förordnats av domstol (skiftesmannaavvittring).

Då avvittringen förrättas som avtalsavvittring, skall över avvittringen upprättas ett dokument, som skall dateras, undertecknas och bestyrkas av två ojäviga personer. Om en skiftesman sköter avvittringen, upprättas ett dokument som undertecknas av skiftesmannen.

Då makarnas egendomsförhållanden reds ut och en avvittring planeras är det alltid skäl att vända sig till en advokat, en statlig rättshjälpsbyrå eller någon annan sakkunnig jurist. I detta skede bör man också höra sig för om möjligheterna att få ersättning för rättegångskostnaderna ur en rättsskyddsförsäkring (hemförsäkring) eller rättshjälp som finansieras med statsmedel.

Internationella äktenskap är mer invecklade

Om ett äktenskap har internationell bakgrund kan ibland den främmande statens lagar tillämpas på rättsfrågor i samband med äktenskapet. Uppgifterna i broschyren håller då inte nödvändigtvis streck.

Det kan i dessa fall vara skäl att kontakta en jurist som är insatt i internationella familjerättsliga frågor för att reda ut parternas rättigheter och skyldigheter.