Rättshjälp

Under en rättegång och vid skötseln av andra rättsliga angelägenheter behöver man ofta ett lagkunnig biträde.

Utgångspunkten är att en part själv bekostar den juridiska hjälp han behöver. Om han själv inte har råd att skaffa den hjälp han behöver, kan den antingen delvis eller helt betalas av statens medel. Denna broschyr berättar om den rättshjälp som bekostas av statens medel.

För lämnandet av rättshjälp har staten rättshjälpsbyråer. Vid byråerna erbjuder offentliga rättsbiträden rättshjälp. Rättshjälp ges också av advokater och andra jurister som har tillstånd att vara verksamma som rättegångsbiträde.

Ytterligare information om rättshjälp samt kontaktuppgifter till rättshjälpsbyråerna finns på adressen www.oikeus.fi. Kontaktuppgifter till advokater finns på adressen www.asianajajat.fi.

Uppdaterad 25.8.2014
Justitieministeriet

När ges rättshjälp

När ges rättshjälp

Rättshjälp ges i alla slags rättsliga angelägenheter, till exempel:

  • skilsmässa, avvittring, underhållsbidrag, äktenskapsförord
  • testamente, bouppteckning, arvskifte
  • hjälp till gäldenär, borgenär eller borgensman
  • lönefordran, hävning av arbetsavtal, uppsägning
  • hyresfordran, uppsägning, vräkning
  • köpebrev, hävning av köp, prisavdrag
  • hjälp till brottsmisstänkta och brottsoffer, besöksförbud
  • besvär i ärenden som gäller t.ex. utkomststöd, omhändertagande, FPA:s ersättningar

Rättshjälp ges inte om parten har en rättsskyddsförsäkring som täcker behandlingen av saken. Rättskyddsförsäkring kan ingå t.ex. i hemförsäkringen, fackförbundets försäkring eller lantbruksförsäkringen.

Rättshjälp kan dock beviljas för att täcka rättsskyddsförsäkringens självriskandel, om sökanden på grundval av sina inkomster och sin förmögenhet har rätt till kostnadsfri rättshjälp.

Rättshjälp lämnas inte bolag och sammanslutningar. En enskild näringsidkare kan få rättshjälp i ett domstolsärende som gäller näringsverksamheten, men i andra ärenden som gäller näringsverksamheten får han hjälp endast om särskilda skäl föreligger.

Vad omfattar rättshjälpen

Ärendets art och betydelse inverkar på vilka tjänster som i varje enskilt fall ingår i rättshjälpen.

Rättegångsärenden

I rättegångsärenden behöver man vanligen hjälp av ett sakkunnigt biträde, t.ex. för att väcka åtal eller för att försvara en under rättegången om man är åtalad för ett brott. Biträde förordnas dock inte i klara fall, t.ex. ostridiga äktenskapsskillnader och enkla bötesärenden. I dessa frågor kan man få råd från rättshjälpsbyrån.

Klienten kan välja om han som sitt biträde under rättegången vill ha ett offentligt rättsbiträde som arbetar vid en statlig rättshjälpsbyrå eller en advokat eller någon annan jurist som har tillstånd att vara verksam som rättegångsbiträde.

Om någon beviljas rättshjälp, betalar staten rättegångsbiträdets arvode antingen helt eller delvis, beroende på rättshjälpstagarens disponibla medel. Biträdets åtgärder ersätts för en tid av högst 80 timmar. Domstolen kan dock i specialsituationer ge tillstånd att överskrida denna gräns. Dessutom befrias rättshjälpstagaren från t.ex. rättegångsavgifterna.

Staten betalar inte motpartens rättegångskostnader ifall den som fått rättshjälp förlorar målet.

Övriga ärenden

Rättshjälp kan också ges i ärenden som inte förs till domstol. Hjälp kan behövas vid upprättandet av någon handling, t.ex. en bouppteckning eller ett avvittringsavtal. I vissa juridiska problem behövs endast juristens råd. I dessa frågor ges rättshjälp av de offentliga rättsbiträdena. Rättshjälpstagaren kan alltså inte välja ett privat biträde.

I andra ärenden än sådana som behandlas i domstol kan rättshjälp fås kostnadsfritt eller mot en självriskandel för en tid av högst 80 timmar per ärende. Dessutom befrias rättshjälpstagaren från myndigheternas avgifter för handlingarna samt eventuella tolknings- och översättningskostnader.

Hur söks rättshjälp

Rättshjälp söks alltid hos en statlig rättshjälpsbyrå. Rättshjälp kan sökas hos vilken rättshjälpsbyrå som helst oberoende av sökandens boningsort. Ofta tar klienten först kontakt med det biträde han valt, som kan göra ansökan om erhållande av rättshjälp.

Ansökan om rättshjälp kan göras via internet. En elektronisk ansökan om rättshjälp finns på adressen www.oikeus.fi under länken Rättshjälp.

Det andra alternativet är att göra en muntlig eller skriftlig ansökan om rättshjälp. Ansökningsblanketten för skriftlig ansökan finns på internet, adress www.oikeus.fi under punkten Blanketter. Blanketter fås också från rättshjälpsbyråerna, domstolarna, advokatbyråerna och de juridiska rådgivningsbyråerna.

Sökanden ska lägga fram en utredning om sina ekonomiska förhållanden och om den sak i vilken rättshjälp söks. Sökandens inkomster och utgifter samt tillgångar och skulder utreds med hjälp av kvitton och andra verifikat. De uppgifter som behövs framgår oftast av bankens kontoutdrag, lönekvitton, skatteintyg eller t.ex. beslut om utkomststöd. Riktigheten av uppgifterna som meddelas elektroniskt kontrolleras genom stickprov.

Rättshjälpsbyrån har rätt att hos myndigheter och försäkringsbolag granska de uppgifter som sökanden gett om sina ekonomiska förhållanden. Också bankerna är skyldiga att lämna rättshjälpsbyråerna dessa uppgifter, om det finns anledning att misstänka att de uppgifter som sökanden gett inte är tillförlitliga. Om uppgifter begärs från banken, ska rättshjälpsbyrån underrätta sökanden om det på förhand.

Vid vilka inkomster beviljas rättshjälp

Rättshjälp beviljas på grundval av sökandens inkomster, utgifter, förmögenhet och underhållsskyldighet. Vid rättshjälpsbyrån uträknas på grundval av dem sökandens månatliga disponibla medel som följer:

Som inkomster beaktas förutom löne- och pensionsinkomster samt dagpenningar dessutom bl.a. underhållsbidrag, barnbidrag, andra förmåner och kapitalinkomster. Även inkomsterna för sökandens make eller sambo eller den andra parten i ett registrerat partnerskap beaktas. Makens inkomster beaktas dock inte om sökanden är misstänkt eller svarande i ett brottmål eller om maken är sökandens motpart i ärendet.

Från månadsinkomsterna avdras skatterna. Även boendekostnader, dagvårdsavgifter, underhållsbidrag samt regelbundna utsöknings- och skuldsaneringsutgifter beaktas. Dessutom görs ett avdrag på 300 euro för varje minderårigt barn.

Vad kostar rättshjälpen för sökanden

Kostnaderna som tas ut av sökanden består av en självriskdel och en rättshjälpsavgift.

Självrisk

Den som får rättshjälp betalar en viss procentandel av rättsbiträdets arvode (grundsjälvrisk). Den bestäms på basis av sökandens månatliga disponibla medel som följer:

Ensamstående person

Disponibla medel högst Grundsjälvrisk
600 euroa 0 %
800 euroa 20 %
900 euroa 30 %
1 050 euroa 40 %
1 150 euroa 55 %
1 300 euroa 75 %

När de disponibla medlen överstiger 1 300 euro, beviljas ingen rättshjälp.

Makar sammanlagt

Disponibla medel högst Grundsjälvrisk
1 100 euro 0 %
1 400 euro 20 %
1 600 euro 30 %
2 000 euro 40 %
2 200 euro 55 %
2 400 euro 75 %

När de disponibla medlen överstiger 2 400 euro, beviljas ingen rättshjälp.

Rättshjälpstagarens förmögenhet ökar hans eller hennes kostnadsansvar, om depositionerna, bostadsaktier, fastigheter eller annan egendom överstiger 5 000 euro (självriskens tilläggsdel). Från tillgångarna avdras skulderna. Stadigvarande bostad, en sedvanlig fritidsbostad och en bil eller skulder som hänför sig till anskaffning av denna egendom beaktas dock inte.

När det gäller ett bouppteckningsärende, beaktas den avlidnes tillgångar till fullt belopp och inkluderas i sökandens tilläggssjälvriskandel (förhöjd tilläggssjälvrisk). I tilläggssjälvriskandelen beaktas också den egendom, som sökanden fått till exempel vid arvskifte eller avvitring.

Beloppet av självrisken fastställs när saken skötts. Självrisken kan också tas ut i förskott.

Rättshjälpstagaren ska underrätta rättshjälpsbyrån om förändringar i sina inkomster och utgifter och i sin förmögenhet. Om rättshjälpstagarens ekonomiska förhållanden förändras, kan rättshjälpsbyrån ändra rättshjälpsbeslutet. När beslutet ändras bestämmer man om det ska tillämpas retroaktivt.

Rättshjälpsavgift

Rättshjälpsavgiften är 70 euro och den ska betalas av alla sökanden förutom dem som har rätt till kostnadsfri rättshjälp dvs. utan självrisk.

Hur överklagar man rättshjälpsbeslutet

Om ansökan om rättshjälp avslås, får sökanden besvärsanvisningar från rättshjälpsbyrån. Man kan anföra besvär över en avslagen ansökan, dvs. framställa en begäran om avgörande som riktas till domstolen. Sökanden ska lämna in begäran om avgörande till rättshjälpsbyrån, som själv kan rätta beslutet. Om rättshjälpsbyrån anser att det inte finns något skäl att rätta beslutet, för den saken till domstolen.

Den som är brottsmisstänkt kan få en försvarare

Den som är misstänkt för brott har i vissa fall rätt att få en försvarare som betalas av statliga medel för förundersökningen och rättegången. Den som är misstänkt för ett grovt brott eller anhållen eller häktad förordnas en försvarare på begäran. Domstolen kan på eget initiativ förordna en försvarare för en person som är under 18 år eller som inte kan försvara sig själv.

I dessa situationer får man en försvarare oberoende av sin ekonomiska ställning. Staten betalar försvararens arvode. Om man döms för brottet ska man dock ersätta staten för försvararens arvode, om inte inkomsterna gör att man har rätt till rättshjälp. Ersättningens storlek bestäms på samma sätt som rättshjälpen.

Till försvarare förordnas ett offentligt rättsbiträde, en advokat eller någon annan jurist som har tillstånd att vara verksam som rättegångsbiträde.

I allmänhet förordnas den person som den misstänkte själv föreslår.

Brottsoffer kan få ett biträde och en stödperson

Om en person faller offer för sexualbrott, familjevåld eller något annat våldsbrott, kan domstolen vid behov förordna både ett rättegångsbiträde och en stödperson för förundersökningen och rättegången för honom. Biträdet hjälper offret under den rättsliga behandlingen av ärendet och stödpersonen ger psykologiskt stöd.

Biträde och stödperson förordnas oberoende av offrets inkomster. Arvodet och kostnaderna betalas av statens medel.

Vem är vad

Advokat: En jurist som hör till Finlands Advokatförbund och vars verksamhet övervakas både av den tillsynsnämnd som finns i samband med Finlands Advokatförbund och av justitiekanslern.

Offentligt rättsbiträde: En jurist som arbetar vid en statlig rättshjälpsbyrå och vars verksamhet övervakas på samma sätt som advokaternas verksamhet.

Ett rättegångsbiträde med tillstånd: En jurist som rättegångsbiträdenämnden har bevilja tillstånd att vara verksam som rättegångsbiträde. Ett rättegångsbiträde med tillstånd ska i sin verksamhet som rättegångsombud eller rättegångsbiträde i en domstol iaktta yrkesetiska regler som motsvarar reglerna om god advokatsed. Till denna del står rättegångsbiträdena med tillstånd under tillsyn av den tillsynsnämnd som finns i samband med Finlands Advokatförbund, justitiekanslern och rättegångsbiträdesnämnden.