Ursprunglig utgivare: JM

Att vittna anonymt ska bli möjligt i fråga om de allvarligaste brotten

Publicerad 24.4.2014

Regeringen föreslår revidering av bestämmelserna om bevisning i allmänna domstolar. Vittnets identitet ska kunna hemlighållas i fråga om vissa av de allvarligaste brotten. Detta skulle öka säkerheten för vittnena och göra det lättare att skaffa fram bevis för allvarlig och organiserad brottslighet.

Det föreslås att domstolen kan bevilja ett vittne anonymitet om det föreskrivna maximistraffet för brottet är fängelse i minst åtta år och om anonymitet är nödvändigt för att skydda vittnet eller en närstående till honom eller henne för ett allvarligt hot mot liv eller hälsa. Anonym bevisning ska således kunna användas i mål som gäller brott mot liv, grovt narkotikabrott och grov människohandel.

Att hemlighålla vittnets identitet ska vara tillåtet också när målet gäller människohandel och grovt koppleri, för vilka maximistraffet är fängelse i sex år. Dessa brott är typiskt allvarlig organiserad brottslighet, i samband med vilka det kan förekomma allvarliga hotelser.

Enligt propositionen ska anonym bevisning endast anlitas om vittnet inte kan skyddas tillräckligt på andra sätt. Skydd kan behövas av till exempel en polis som har deltagit i en täckoperation eller en utomstående som har blivit vittne till ett brott som har samband med organiserad brottslighet.

Vittnets identitet ska skyddas i den mån som det är nödvändigt för att trygga hans eller hennes säkerhet. Vittnets namn och kontaktuppgifter ska inte avslöjas. Vittnet ska också kunna höras via videoförbindelse, bakom en skärm eller utan att den åtalade är närvarande. Det mest omfattande skyddet skulle ge ett arrangemang där vittnet hörs utan att vittnet kan ses och hans eller hennes röst ändras. Den som representerar den åtalade ska alltid ha rätt att ställa frågor till vittnet vid rättegång.

Anonym bevisning ska i allmänhet ansökas av åklagaren, varvid det offentliga ombudet är åklagarens motpart och den misstänktes intressebevakare. Även den som är misstänkt eller åtalad för brottet ska ha rätt att ansöka om att vittnet hörs som anonymt vittne. Förhandlingen sker inom stängda dörrar och materialet hålls hemligt i 60 år om anonymiteten beviljas. Huvudsaken skulle dock i regel kunna handläggas offentligt.


Preciseringar i rätten att tiga och tystnadsplikten

Enligt förslaget ska rätten att vägra vittna i fortsättningen gälla även en parts sambo. För närvarande gäller denna rätt enbart partens make eller tidigare make. Därtill ska även en annan person som har en särskilt nära relation till parten, såsom ett barn från makens tidigare äktenskap, ha rätt att vägra vittna.

Om brottet har riktat sig mot en närstående till den åtalade, och den närstående personen inte har yrkat straff eller framställt några anspråk på ersättning, kan han eller hon trots allt inte vägra vittna om det finns skäl att misstänka att målsäganden inte själv har beslutat om att utöva tystnadsrätten. Syftet med denna bestämmelse är att förebygga eventuell påtryckning i avsikt att få den målsägande att tiga.

För närvarande gäller tystnadsplikten i frågor som omfattas av bikthemligheten endast präster i den evangelisk-lutherska kyrkan och den ortodoxa kyrkan. Enligt propositionen får inte heller en präst i ett registrerat religionssamfund eller någon annan person i motsvarande ställning vittna i en liknande situation.

Också vittnesförbudet som gäller personal inom hälso- och sjukvården ska utvidgas. I fortsättningen ska förbudet gälla förutom läkare, apotekare och barnmorskor även annan yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården, bl.a. tandläkare, psykoterapeuter och sjukskötare.

I propositionen ingår också ett förslag om att slopa vittneseden och i fortsättningen höra alla vittnen under försäkran.


Utvidgad användning av videokonferenser vid bevisning

Möjligheten till att använda videokonferenser ska utvidgas. Enligt propositionen kan en videobandad berättelse som vid förundersökningen avgetts av en målsägande i ett sexualbrott eller en målsägande i åldern 15–17 år som är i behov av särskilt skydd användas som bevis, förutsatt att även den åtalade har haft möjlighet att ställa frågor till den förhörde.

Bevis som har fåtts genom tortyr får över huvud taget inte utnyttjas vid en rättegång. Utnyttjandet av ett bevis som har fåtts på något annat lagstridigt sätt ska avgöras skilt för varje fall.

I brottmål ska det inte vara möjligt att använda som bevis sådana utsagor eller handlingar som har lämnats i samband med t.ex. ett beskattningsförfarande och som kan medföra risk för att personen ställs under åtal. Förutsättningen är att personen redan under beskattningsförfarandet misstänks för ett brott eller det har inletts ett brottmål som har samband med de omständigheter som utreds i detta förfarande.

Det föreslås att målsägandens primära åtalsrätt för falsk angivelse slopas, varvid målsäganden har sekundär åtalsrätt i fråga om samtliga brott.

Ytterligare upplysningar:
lagstiftningsrådet Jaakko Rautio, tfn 02951 50500,
lagstiftningssekreterare Lauri Rautio, tfn 02951 50151,
e-post: förnamn.efternamn@om.fi

Nyckelord

vittne vid rättegång, rättegång
Tillbaka till början |