Stegen i behandlingen av ett brott

Anmälan om brott

Om du har utsatts för ett brott, ska du anmäla saken till polisen. För att göra det lättare för polisen att reda ut brottet bör anmälan göras så fort som möjligt. Polisanmälan kan också vara en förutsättning för att få skadeersättning. Anmälan kan göras till polisen på brottsplatsen, genom att gå till polisstationen och vid mindre brott även på webben eller per telefon.

Anmälan kan göras till vilken polisstation som helst, och den kan också göras av någon annan än offret. Om det finns vittnen till brottet är det bra att anteckna deras namn och kontaktuppgifter.

Polisen skriver in händelseförloppet i brottsanmälan tillsammans med parternas och vittnenas personuppgifter. Offret har rätt att få en skriftlig bekräftelse på sin brottsanmälan.

Om du har blivit skadad i samband med brottet är det bäst att gå till en läkare så snart som möjligt. Ett läkarintyg kan behövas vid rättegången eller då du söker ersättning från försäkringsbolaget eller Statskontoret. Om det är fråga om ett sexuellt övergrepp ska du undvika att tvätta dig och byta kläder innan du går till läkaren.

Om det är fråga om bostadsinbrott ska du inte städa upp i bostaden innan polisen kommer.

Målsägandebrott är brott som polisen undersöker bara om den som utsatts för brottet kräver att gärningsmannen straffas. Sådana brott är t.ex. snatteri och skadegörelse. Om den som utsatts för ett målsägandebrott ändrar sig och inte vill att gärningsmannen ska straffas, avbryter polisen sin undersökning.

I samband med utredningen av brottet vill polisen veta om du som offer kräver att gärningsmannen ska straffas. Om du då uppger att du inte kräver straff eller om du återtar ditt krav på straff, kan du förlora din rätt att väcka åtal senare. Detta är viktigt att veta för den händelse att åklagaren beslutar låta bli att väcka åtal.

Merparten av brotten hör under allmänt åtal, vilket betyder att de undersöks av polisen alltid när de har kommit till polisens kännedom. Till exempel misshandel och våldtäkt hör under allmänt åtal också då de inträffar i hemmet eller då gärningsmannen är en familjemedlem. Våld i nära relationer, också när det är lindrigt, är brott som hör under allmänt åtal. Genom att det anmäls till polisen kan myndigheterna ingripa i våldet.

Förundersökning

Om det finns skäl att misstänka att ett brott har begåtts ska polisen göra en förundersökning. Vid förundersökningen reder polisen ut vad som har hänt, vilka parterna är och vilka skador som brottet har orsakat. Om polisen inte gör någon förundersökning, ska brottsoffret underrättas om detta.

Vid behov kallar polisen dig som brottsoffer, dvs. målsägande, till förhör. Om tidpunkten för förhöret inte passar dig, kan du komma överens om en ny tid med den polis som undersöker saken. I enkla och klara fall kan polisen förhöra dig per telefon.

När du berättar om brottet vid förhöret ska du ovillkorligen tala sanning. Om du efter förhöret kommer att tänka på något som kunde vara av betydelse i sammanhanget är det bäst att kontakta polisen.

När förundersökningsprotokollet är klart skickar polisen det till åklagaren. Både du som målsägande och den som är misstänkt för brottet har rätt att avgiftsfritt få en kopia av protokollet. Om du inte vill att den misstänkta ska få veta hur du kan nås, kan du förbjuda polisen att anteckna din kontaktinformation i protokollet.

I lindriga fall, t.ex. när det gäller snatteri eller lindrig misshandel, kan polisen med målsägandens samtycke bötfälla den misstänkta. I dessa fall utarbetas inte nödvändigtvis något förundersökningsprotokoll. Om offret ger sitt samtycke till bötesförfarande, behandlas ärendet inte i domstolen och åklagaren kan inte heller kräva skadestånd för offrets räkning.

Skadeståndskrav

Den som har begått ett brott är skyldig att ersätta de skador han eller hon har orsakat. Under förundersökningen eller senast i domstolen ska du anmäla skadorna och meddela om du kräver skadestånd av gärningsmannen. Du kan kräva skadestånd t.ex. för egendom som skadats eller försvunnit, medicin- och läkarkostnader, sveda och värk på grund av det våld du utsatts för samt i vissa fall för psykiskt lidande.

Skadans storlek framgår bland annat av kvittona på de utgifter du har haft till följd av brottet. Spara också kvittona på försäkringens självriskandel och eventuella resekostnader i anslutning till utredningen. Du kan kräva ersättning också för dem av gärningsmannen.

Om du vill att åklagaren ska framställa skadeståndskrav i rätten är det bäst att meddela polisen detta redan under förundersökningen. Åklagaren framställer kravet om det är klart och motiverat. Om åklagaren inte framställer ditt skadeståndskrav måste han eller hon skriftligen underrätta dig om saken. Du kan då själv framställa kravet. Också ett rättsligt biträde kan göra det för din räkning.

Åtalsprövning

När åklagaren har fått förundersökningsprotokollet av polisen beslutar han eller hon om åtal ska väckas, dvs. om ärendet ska föras till domstol.

I t.ex. sådana fall där det inte finns några bevis för att ett brott har begåtts, eller om brottet är ringa eller om förlikning har ingåtts kan åklagaren besluta avstå från att väcka åtal. Offret har rätt att få information om åklagarens beslut att inte väcka åtal. Om offret redan vid förundersökningen har meddelat att han eller hon kräver straff, kan offret själv väcka åtal om åklagaren inte gör det.

Medling

Medling kan användas i brottmål om både brottsoffret och den misstänkte samtycker till det. Dessutom förutsätts det att den misstänkte till väsentliga delar bekräftar händelseförloppet och att medling ligger i brottsoffrets intresse. Medlingen är gratis och alltid frivillig och den kan, om så önskas, avbrytas när som helst. Utbildade frivilliga medlare hjälper parterna i brottmålet att diskutera det som har hänt och nå ett avtal om skadestånd. Medlarna bistår parterna också i upprättandet av avtalet. Resultatet av medlingen kan t.ex. vara en ursäkt, ett s.k. beteendeavtal, ekonomisk ersättning eller ersättning i form av arbete. Om parterna kan nå samförstånd ingås det ett skriftligt avtal om saken och medlingsbyrån följer upp avtalets fullbordan. Medlingsbyrån meddelar polisen och åklagaren om medlingens resultat. Ett brottmål kan handläggas i domstol, även om fallet skulle ha behandlats i medling.

För närmare information om medling kan du kontakta exempelvis polisen, de lokala medlingsbyråerna eller Institutet för hälsa och välfärd .

Rättegång

Parterna i en rättegång består av offret, dvs. målsägande, åklagaren och den åtalade. Tingsrätten kallar i allmänhet alla parter och eventuella vittnen till rättegången. Av kallelsen framgår om personlig närvaro vid rättegången är nödvändig. Om någon av dem som blivit kallade att personligen infinna sig saknas, kan det bli nödvändigt att flytta rättegången.

Tidsplanen och andra praktiska frågor i anslutning till rättegången kan diskuteras med tingsrättens personal och åklagaren eller åklagarens sekreterare före rättegången. Domstolarnas sammanträden är öppna för allmänheten, men t.ex. sexualbrott kan behandlas helt eller delvis utan publik, dvs. bakom stängda dörrar. En begäran om detta kan framställas hos tingsdomaren.

Om rätten förpliktar brottsoffret att personligen infinna sig vid rättegången betalas offret dagpenning och ersättning för både resekostnader och förlorad inkomst. Den som uteblir från rättegången utan lagligt hinder kan dömas till böter. Ett lagligt hinder är t.ex. sjukdom som hindrar personen i fråga att infinna sig i rätten. Läkarintyg över sjukdomen ska senare visas upp. Hinder ska meddelas till domstolen i ett så tidigt skede som möjligt.

En del av brottmålen behandlas endast skriftligen i tingsrätten. I ett skriftligt förfarande avgör domaren målet utifrån det skriftliga materialet. Ingen muntlig rättegång hålls och parterna i målet kallas inte till rätten.

De flesta lindriga och vanliga brotten kan behandlas i ett skriftligt förfarande, förutsatt att svaranden har erkänt brottet och samtycker till ett skriftligt förfarande. Dessutom ska brottsoffret antingen ge sitt samtycke till det skriftliga förfarandet eller vid förundersökningen meddela att han eller hon inte har några anspråk i ärendet. Brottsoffer får också i ett skriftligt förfarande framlägga sina egna ersättningsanspråk. Detta sker skriftligen.

Mer information om rättegången finns till exempel på domstolsväsendets webbplats .

Domen och överklagande

Tingsrätten avkunnar domen genast efter rättegången eller meddelar när den kommer att ges. I ett skriftligt förfarande skickar domstolen domen till parterna i målet.

Tingsrättens dom kan överklagas hos hovrätten. I regel krävs det tillstånd till fortsatt handläggning för att hovrätten ska ta upp ärendet för en fullskalig behandling.

Om du är missnöjd med domen ska du anmäla detta till tingsrätten inom en vecka från det att domen meddelades. Besvärsskriften ska lämnas in till tingsrätten inom 30 dagar från det att domen meddelades. Anvisningar om anförande av besvär finns bifogade till tingsrättens dom.