Information om brottsoffers rättigheter på lätt svenska

I den här sidan kan du läsa om information som brottsoffer har rätt att få av myndigheterna. Informationen kan variera beroende på offrets behov, omständigheterna och vilken slags brott det är fråga om. I slutet av broschyren finns kontaktuppgifter och länkar där du hittar mer information.

Sidans innehåll

Polisanmälan

Det är viktigt att du gör en polisanmälan om du råkat ut för ett brott, det vill säga att du tar kontakt med polisen. Du ska göra brottsanmälan så fort som möjligt. Då blir det lättare att reda ut brottet.

Du kan göra anmälan på en polisstation eller elektroniskt i polisens webbtjänst. Om du har blivit utsatt för sexuellt våld kan du göra en polisanmälan vid Seri-stödcentret. Seri-stödcentret hjälper dem som har blivit utsatta för sexuellt våld.

Du har rätt att få ett skriftligt intyg på att du har anmält brottet till polisen.

Stöd för den som blivit offer för ett brott

Den som blivit offer för ett brott kan behöva läkarvård eller andra social- och hälsovårdstjänster. Det kan vara fråga om socialjour, sjukhusvård eller rehabilitering. Brottsoffer kan använda tjänsterna på samma sätt som andra kunder. Seri-stödcentret hjälper alla personer som har fyllt 16 år och som har blivit utsatta för sexuellt våld. Seri-stödcentret hjälper alla, oberoende av kön.

Det finns många organisationer som erbjuder stöd, rådgivning och vägledning för personer som blivit utsatta för brott. Till exempel Brottsofferjouren erbjuder hjälp och råd under hela den process då brottet behandlas. Brottsofferjouren hjälper dig också i frågor om dina rättigheter. Om det är fråga om våld i familjen kan du få skydd och stöd i ett skyddshem. Du kan också få hjälp via till exempel telefonrådgivning eller öppen service.

På en del orter finns det särskilt stöd för personer som utsatts för sexuellt våld och för kvinnor med invandrarbakgrund. Det finns också särskild hjälp för personer som blivit offer för människohandel.

Om du ger din tillåtelse kan polisen ge dina kontaktuppgifter till en stödorganisation som tar kontakt med dig.

Du kan anlita en stödperson i olika skeden av behandlingen av brottet. Stödpersonen kan vara en bekant. Genom Brottsofferjouren kan du också få kontakt med en person som utbildats till att vara stödperson. Stödpersontjänsten är gratis.

Stödpersonen får vara med vid förhör och vid rättegången men det finns situationer där stödpersonens närvaro kan begränsas.

Juridisk hjälp

Du har rätt att anlita ett biträde när du gör polisanmälan, under förhör och under rättegången. Biträdet kan vara en advokat, ett offentligt rättsbiträde eller en person som fått tillstånd att vara verksam som rättegångsbiträde.

Om du har små eller medelstora inkomster kan du få rättshjälp av staten. Då betalar staten biträdets lön, eller en del av den.

Du kan ansöka om rättshjälp via rättshjälpsbyrån eller via webben: opv.fi/sv/rattshjalp

Du kan också be att en advokatbyrå eller juridisk rådgivningsbyrå ansöker om rättshjälp åt dig.

I rättshjälpen ingår bland annat rådgivning och ett rättegångsbiträde. Du kan få rättshjälp i alla skeden av behandlingen av brottet.

Domstolen kan i vissa fall besluta att offret har rätt till ett rättegångsbiträde och en stödperson. Då handlar brottet ofta om våld i nära relationer, sexualbrott eller ett allvarligt brott mot offrets liv, hälsa eller frihet.

Då är det staten som betalar för biträdet och stödpersonen oavsett offrets inkomster.

Att skydda offret

Om du har råkat ut för ett brott kan du uppleva att någon skrämmer eller hotar dig eller försöker hämnas på dig. Då ska du tala om det för myndigheterna.

Då ska myndigheterna avgöra om du behöver skydd under förundersökningen eller rättegången. Samtidigt utreder de vilka åtgärder som behövs för att skydda dig. Bedömningen görs tillsammans med dig. Där beaktas dina personliga egenskaper, levnadsförhållanden och typen av brott.

Under rättegången kan offret i en del fall få tala bakom en skärm eller utan att den åtalade eller någon publik är närvarande. Du kan också få delta via video. I en del fall kan man spela in förhöret på video på förhand och visa upp det i rättssalen. Det här är möjligt till exempel om offret är yngre än 18 år.

För att skydda offret kan man i vissa fall ha rättegången utan publik. Domstolen kan på offrets begäran bestämma att rättegångsdokumenten och domen ska hållas hemliga. Domstolen kan också ibland bestämma att offrets identitet ska hållas hemlig. Det gör man om det till exempel är fråga om ett sexualbrott.

Domstolen tar ställning till arrangemangen kring rättegången och bedömer hur offret ska skyddas från fall till fall. Domstolen ser alltid till att försvarets rättigheter inte begränsas. Domstolens beslut kan bli ett annatän det beslut som fattades vid förundersökningen.

Om det är fråga om allvarliga hot kan offret be att få hemliga kontaktuppgifter, spärrmarkering eller besöksförbud. Man kan till och med ansöka om att få ändra sitt namn eller sin personbeteckning. Mer information om de här skyddsåtgärderna får du från myndigheterna eller stödtjänsterna för brottsoffer.

Det kostar ingenting att ansöka om besöksförbud. Dessutom kan den som har blivit offer för ett allvarligt brott och som ansöker om besöksförbud få ett biträde utan att det kostar något.

Om du har ansökt om besöksförbud och flyttar till ett annat EU-land och tycker att du behöver skydd också där kan du av domstolen ansöka om en europeisk skyddsorder.

Ersättningar

Du har rätt att kräva att den som begått brottet ska ersätta den skada som hen har orsakat. Du ska berätta om skadan i samband med förundersökningen eller senast under rättegången. Du måste också meddela om du vill ha ersättning för skadan.

Man kan kräva ersättning till exempel för:

  • egendom som har gått sönder eller försvunnit
  • läkarkostnader och mediciner
  • smärta och värk och annan tillfälligt men
  • bestående men
  • förlorad inkomst
  • psykiskt lidande (i vissa fall).

Åklagaren kan i rätten föra fram krav på ersättning för offrets del. Då ska kravet vara tydligt och klart och åklagaren behöver en räkning, ett kvitto eller någon annan skriftlig utredning över kravet. Det är oftast skador på egendom som kan behandlas så här.

Åklagaren bestämmer från fall till fall om åklagaren kan föra fram krav på ersättning för offrets del.

Om domstolen har bestämt att den som har begått brottet att betala ersättning till dig kan du antingen komma överens om betalningen med den som har begått brottet eller låta en utmätningsman sköta det.

Om du blivit utsatt för ett brott kan du ha rätt till ersättning från staten för de skador som har uppstått. Ersättningen ska sökas från Statskontoret och betalas vanligen för personskador och lidande.

För att du ska få ersättning för brottet måste du anmäla brottet till polisen. Om ärendet behandlas i domstol så ska du kräva ersättning av den som har begått brottet. I en del fall kan man få ersättning också från ett försäkringsbolag eller FPA.

Om domstolen bestämmer att du själv ska vara på plats i rätten har du rätt till ersättning. Du har rätt till dagpenning, ersättning för resekostnader och ersättning för förlorad inkomst.

Tolkning och översättning

Var och en har rätt att använda svenska eller finska under förundersökningen och rättegången. Samisktalande har rätt att använda samiska inom sitt hembygdsområde. Om det behövs tolkning i samband med förundersökningen och rättegången är det myndigheterna som ska ordna med det.

Om du talar ett annat språk har du rätt att använda ett språk du kan bra till exempel när du gör polisanmälan och vid en eventuell rättegång. Om du behöver tolk ska myndigheterna ordna med tolkning till ett språk som du kan bra.

Du har rätt till tolkning också om du är teckenspråkig eller behöver tolk på grund av hörsel-, syn- eller talskada. Tolken har tystnadsplikt. Det är staten som betalar tolkens lön.

Du har rätt att få viktiga dokument översatta. Översättningen kan ges muntligt om det inte av rättskyddsskäl är nödvändigt med skriftlig information. I vissa fall kan du få en översättning av en del av dokumentet eller ett sammandrag.

Under förundersökningen kan du få en översättning av den skriftliga bekräftelsen på polisanmälan, av beslutet att avsluta förundersökningen och vid behov andra dokument. Av åklagaren har du rätt att få en översättning av beslutet att inte väcka åtal.

I domstolen har du rätt att få en översättning av domen och uppgifter om tid och plats för domstolssessionen. Vid behov har du också rätt till översättningar av andra dokument.

Medling

Ett brottsärende kan lösas genom medling om både offret och den person om misstänks ha begått brottet går med på det. Ett villkor för medlingen är att den misstänkta bekräftar det som har hänt och att medlingen ligger i offrets intresse.

Medlingen är gratis och alltid frivillig. Man kan också avbryta medlingen när som helst. Det är utbildade frivilliga medlare som leder medlingen. De hjälper offret och förövaren att diskutera brottet och komma överens om ersättning av skadorna.

Medlingen sköts av medlingsbyråer som finns i hela landet.

Information om behandlingen av brottet

Du har rätt att få information om de olika stegen i rättsprocessen. Du ska själv be om informationen.

Du har rätt att få information om följande:

  • hur rättsärendet behandlas
  • tid och plats för rättegången
  • domen
  • polisens beslut att avsluta förundersökningen
  • åklagarens beslut att inte väcka åtal.

Anmälan om att en fånge eller en häktad frigivits eller rymt

När det gäller en del allvarliga brott har offret rätt att få veta om den som har begått brottet har frigetts eller rymt från fängelset. Om du vill få den här informationen måste du berätta det för polisen eller åklagaren när rättsärendet behandlas.

Mer information om detta får du hos polisen.

Du kan få informationen bara om det inte orsakar någon fara för fången eller den häktade.

Offrets ställning i förundersökningen

Under förundersökningen ger polisen information om de rättigheter och skyldigheter du har i samband med förhöret. Du måste till exempel tala sanning när du berättar om brottet och eventuella skador.

Om du vill klaga på en myndighet om du anser att polisen eller någon annan myndighet har handlat fel i samband med förundersökningen har du rätt att klaga. Klagan görs skriftligt och lämnas antingen till den enhet som har begått felet eller till en högre myndighet.

Du kan också överklaga åklagarens beslut att inte väcka åtal. Du kan överklaga hos riksåklagaren, som har rätt att ta upp ärendet till ny åtalsprövning.

Hos riksåklagaren kan du också överklaga andra beslut som fattats av åklagaren, eller om du tycker åklagaren har gjort något fel.

Om du tycker att en myndighet har gjort fel kan du också anföra klagan till riksdagens justitieombudsman eller till statsrådets justitiekansler.

Om brottet sker i ett annat land än ditt hemland du kan få stöd och råd från stödtjänsterna för brottsoffer även om du råkat ut för brottet i ett annat land.

Om du har råkat ut för ett brott i ett annat EU-land kan polisen i vissa fall överföra brottsanmälan eller förundersökningen till myndigheterna i det andra EU-landet. Överföringen kan göras om du inte kunnat anmäla brottet i det land där brottet skedde eller om det är fråga om ett allvarligt brott och du inte ville anmäla det till polisen i det land där brottet skedde.

I allvarliga brottsfall kan man överväga överföring också utanför EU.

Kontaktinformation

Polisenpoliisi.fi/sv, allmänt nödnummer: 112

Stödtjänster:

Broschyrer och information för brottsoffer: oikeus.fi/sv

Rättshjälpopv.fi/sv/rattshjalp

Åklagarensyyttajalaitos.fi/sv

Domstolarnatuomioistuimet.fi/sv

Skadestånd för skador orsakade genom brott, Statskontoretvaltiokonttori.fi/sv, tel. 0295 50 2736

Medling, medlingsbyråerthl.fi/sv/tjanster/statens-specialtjanster-inom-social-och-halsovarden/medling

Välfärdsområdenas social- och hälsovårdstjänsterstm.fi/sv/karta-over-valfardsomradena

Samlad information för medborgaresuomi.fi/hemsidan