En närståendes död

Vanligtvis börjar någon av den avlidnes nära anhöriga sköta dödsboets ärenden. För att sköta många officiella ärenden, såsom bank- och försäkringsärenden och bouppteckning, behövs en släktutredning över den avlidne.

Släktutredningen kan beställas från den församling där den avlidne har varit medlem eller från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Om den avlidne har varit medlem i en församling men utträtt ur kyrkan behövs en utredning från både församlingen och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Mer information om att uträtta ärenden för en avliden (dvv.fi).

Bouppteckning och bouppteckningsinstrument

Vid bouppteckningen går man igenom den avlidnes tillgångar, skulder, arvingar och arvtagare som antecknats i testamentet. Vanligtvis ansvarar den anhöriga som sköter dödsboets ärenden för att ordna bouppteckningen.

Bouppteckningen ska ordnas inom tre månader från dödsfallet. Skatteförvaltningen kan på ansökan bevilja tilläggstid för bouppteckningen.

Ett bouppteckningsinstrument upprättas vid bouppteckningstillfället. Det fungerar som grund för arvsbeskattningen och ska skickas till Skatteförvaltningen inom en månad från bouppteckningstillfället.

Dödsbo

Delägarna i dödsboet, alltså arvingarna, arvtagarna som antecknats i testamentet och den efterlevande maken eller makan bestämmer tillsammans om dödsboets egendom. Om de inte kan komma överens om delningen av egendomen, kan tingsrätten förordna en utomstående skiftesman för dödsboet. Vem som helst av delägarna i dödsboet kan ansöka om förordnande av en skiftesman hos tingsrätten i den avlidnes hemkommun.

Om den avlidne vid sin död hade skulder eller obetalda räkningar betalas de av dödsboets medel. Om dödsboet inte har tillräckligt med pengar för att betala fakturorna och skulderna, ska den person som sköter dödsboet underrätta borgenärerna om detta.

Avvittring av egendom

Om den avlidne är gift ska avvittring av egendomen förrättas före arvskiftet. Den efterlevande maken eller makan får i allmänhet inget arv men får hälften av parets tillgångar på basis av giftorätten, om makarna inte har ett äktenskapsförord.

Vid avvittringen utreds den egendom som hör till giftorätten och den fördelas jämnt mellan makarna.

Den egendom som blir kvar som arv efter den avlidne består av

• den andel som vid avvittringen har tilldelats den avlidne samt
• egendom som inte omfattas av giftorätten och som den avlidne kan ha till exempel på basis av ett äktenskapsförord eller testamente.

Arvskifte

Bröstarvingar är den avlidnes barn. Om det inte finns barn kan också den avlidnes föräldrar, syskon eller änka/änkling vara arvingar.

Om den avlidne har upprättat ett testamente är de arvtagare som nämns i testamentet berättigade till arvet. Den avlidnes barn har dock rätt att få sin laglott trots testamentet. Laglotten är hälften av det arv som barnet skulle ha fått om ett testamente saknades.

Den efterlevande maken eller makan har oberoende av arvskiftet rätt att inneha den avlidnes egendom eller en del av den. Den efterlevande maken eller maken har åtminstone rätt till den bostad som fungerat som makarnas gemensamma hem samt till dess lösöre.

Den avlidnes egendom övergår till staten om de närmaste levande släktingarna är kusiner och den avlidne inte har något testamente.