Anställningsförhållande och arbetsavtal

Anställningsförhållandets spelregler fastställs i lagstiftningen, kollektivavtalet och arbetstagarens personliga arbetsavtal. Sådana frågor är till exempel arbetstid, semester, lön och uppsägning av anställningsförhållande. Tjänstemän som arbetar inom staten, kommunerna och församlingarna omfattas av den egna lagstiftningen.

Lagstiftningen om anställningsförhållandet har stiftats som skydd för den svagare avtalsparten, dvs. arbetstagaren. Praktiska exempel på detta är till exempel uppsägningstid, skyldighet att betala lön för sjukdomstid, minimiinkomstnivå enligt kollektivavtalet samt bestämmelser om arbetstid och arbetarskydd.

Arbetstagarens rättigheter och skyldigheter

Arbetstagaren har rätt till lön, arbetstid och anställningsvillkor enligt kollektivavtalet och sitt eget arbetsavtal. Hen har rätt till facklig organisering och jämlikt bemötande på arbetsplatsen. Hen ska också alltid få ett skriftligt arbetsavtal.

Arbetstagaren är skyldig att utföra sitt arbete omsorgsfullt och följa arbetsgivarens anvisningar. Hen ska vara lojal mot sin arbetsgivare. Detta innebär att arbetstagaren till exempel inte får sprida information som skadar arbetsgivaren eller utföra bisyssla som konkurrerar med arbetsgivaren.

Arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter

Arbetsgivaren har rätt att övervaka arbetstagarens arbete till exempel genom att följa upp arbetstiden eller arbetsprestationen. På motsvarande sätt är arbetsgivaren skyldig att se till att villkoren i lagstiftningen, kollektivavtalet och arbetsavtalet iakttas.

Minimianställningsvillkoren som tillämpas på anställningsförhållanden bestäms enligt tvingande bestämmelser i lagen och allmänt bindande kollektivavtal. Arbetsgivaren ska åtminstone iaktta bestämmelserna i det riksomfattande kollektivavtalet som anses vara representativt för branschen i fråga.

Kollektivavtalet är ett avtal mellan arbetstagarnas fackförbund och arbetsgivaren eller arbetsgivarförbundet om branschspecifika minimivillkor som ska iakttas i arbetsavtal och anställningsförhållanden.

Ett arbetsavtal är ett fritt formulerat avtal som ingåtts mellan arbetstagaren och arbetsgivaren och som kan gälla tills vidare eller för viss tid. Arbetsavtalet ska följa bestämmelserna i lagstiftningen och kollektivavtalet.

Ingripande i problem i anställningsförhållandet

Ärenden som gäller en enskild arbetstagare behandlas i första hand mellan arbetstagaren och chefen. Arbetstagaren har rätt att vid behov be om stöd av förtroendemannen, arbetarskyddsfullmäktigen eller en annan personalrepresentant.

En arbetstagare som hör till ett fackförbund kan också be sitt eget förbund om hjälp i tvister som gäller anställningsförhållandet.

Arbetarskydd

Arbetsgivaren ska sörja för arbetstagarnas fysiska och psykiska säkerhet i arbetet. Detta innebär till exempel att arbetsolycksfall, yrkessjukdomar och arbetsrelaterade sjukdomar förebyggs så effektivt som möjligt, att de maskiner och den skyddsutrustning som används i arbetet är ändamålsenliga och att arbetstagarna kan använda dem. Verkställandet av arbetarskyddslagstiftningen övervakas av arbetarskyddsmyndigheterna vid regionförvaltningsverken.

Tvistemål som gäller anställningsförhållandet i domstol

I de allmänna domstolarna behandlas arbetstvister i mycket stor utsträckning. Grovt taget kan man anse att alla andra ärenden än ärenden som gäller kollektivavtal behandlas i allmänna domstolar. I kollektivavtalsärenden är arbetsdomstolen den behöriga domstolen.

Tvistemål som gäller till exempel bestämmelserna i arbetsavtalslagen, arbetstidslagen eller semesterlagen avgörs i tingsrätten. Tvister som grundar sig på avtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren behandlas också i tingsrätten. Tvister i anslutning till anställningsförhållandet kan medlas i tingsrätten eller i sista hand avgöras i en rättegång.