Konkurs

Konkurs är ett förfarande där gäldenärens hela egendom används på en gång till betalning av hans skulder i förhållande till beloppet av varje skuld.

Tingsrätten kan försätta en gäldenär i konkurs om han eller hon inte kan betala sina skulder när de förfaller till betalning och denna oförmåga inte är endast tillfällig. Gäldenären kan vara en fysisk person, ett dödsbo, ett företag eller en annan sammanslutning.

Konkursansökan kan göras av gäldenären själv eller av en borgenär. Ansökan görs vanligen till den tingsrätt inom vars verksamhetsområde gäldenärens ekonomiska verksamhet har bedrivits. Tingsrätterna inför i Kungörelseregistret uppgifter som gäller t.ex. offentlig stämning, konkursbevakning och inledande av företagssaneringsförfarande.

När tingsrätten fattar beslut om att gäldenären ska försättas i konkurs förordnar den samtidigt också en boförvaltare som sörjer för utredningen av konkursboet. Till boförvaltare förordnas vanligen en advokat som är förtrogen med konkursärenden. Boförvaltaren tar i sin besittning den egendom som ingår i boet och börjar utreda skulderna. Boförvaltaren gör upp en boförteckning samt en skriftlig utredning om gäldenärens ekonomiska verksamhet före konkursen och orsakerna till konkursen. Gäldenären ska styrka att boförteckningen är riktig.

Om de medel som ingår i konkursboet räcker till för utdelning till borgenärerna ska boförvaltaren bestämma dagen när borgenärerna senast ska anmäla sina fordringar. Anmälning av fordringar kallas konkursbevakning. Om borgenären inte anmäler sina fordringar inom den utsatta tiden förlorar han eller vanligen sin rätt att få utdelning av gäldenärens egendom.

Boförvaltaren har också i uppgift att utreda oklarheter och tvister som gäller fordringar. Vid behov kan tvisterna lösas även i domstol. Boförvaltaren gör upp en utdelningsförteckning som tingsrätten granskar och fastställer. I utdelningsförteckningen bestäms på vilket sätt konkursboets medel fördelas mellan borgenärerna.

Om konkursboets medel inte räcker till för att betala kostnaderna för konkursförfarandet eller om den utdelning som borgenärerna skulle få av de medel som ingår i konkursboet skulle bli obetydliga kan tingsrätten besluta att konkursen ska förfalla. I dessa fall överlämnas medlen som finns kvar i boet till utsökningsmyndigheten.

Tingsrätten kan på framställning av konkursombudsmannen besluta att konkursen ska fortsätta som offentlig utredning, om boets tillgångar är obetydliga eller om det finns särskilda utredningsbehov som gäller gäldenären eller konkursboet. Offentlig utredning sköts av en offentlig utredare som har förordnats av konkursombudsmannen.

Gäldenären blir inte fri från skuldansvaret efter konkursen utan svarar för sina skulder med den egendom han eller hon senare får, om verksamheten fortsätts. Företag som försätts i konkurs upphör dock vanligen med sin verksamhet efter konkursen.

Konkursombudsmannen som är administrativt knuten till justitieministeriet övervakar att konkursboens boförvaltare handlar i enlighet med lag och god boförvaltningssed. Konkursombudsmannen bistås av delegationen för konkursärenden, vars rekommendationer är av central betydelse vid utvecklandet av god boförvaltningssed.

 
Publicerad 8.9.2017