Handläggningsskeden

Förberedelsen av ett besvärsärende vid hovrätten inleds när besvärsskriften inkommer till hovrätten. Förberedelsens omfattning och form är beroende av målets karaktär. För förberedelsen svarar en av hovrättsdomarna (för förberedelsen ansvarig ledamot). Till sin hjälp vid förberedelsen har domaren vid behov en föredragande vid hovrätten.

Hovrätten kan be ändringssökanden komplettera en bristfällig besvärsskrift inom en utsatt tid. Besvären avvisas alltid, om en sådan uppmaning inte iakttas och besvären är så bristfälliga att de inte duger som grund för rättegången.

Om tillstånd till fortsatt handläggning inte behövs i ett besvärsärende eller om tillstånd beviljas, fortsätter hovrätten hand-läggningen av ärendet.

Ändringssökandens motpart ombeds lämna ett bemötande. Hovrätten kan också begära utsagor av parterna. Vid förbere-delsen kan också hållas ett sammanträde till vilket parterna kallas och vid vilket de frågor som hänför sig till ärendet munt-ligen utreds inför huvudförhandlingen. Vid förberedelsen fattas beslut om att huvudförhandling ska hållas. I den fattas också beslut om inhämtande av sakkunnigutlåtande, framläggande av skriftliga bevis, förrättande av syn och vittnen som ska höras.

I förberedelsen ingår också praktiska åtgärder för att ordna huvudförhandlingen, såsom att avtala om tidpunkten för hu-vudförhandlingen och kalla parterna och vittnena till detta sammanträde.

Medling enligt lagen om medling i tvistemål är också möjlig i hovrätten.

Ärendena kan avgöras vid hovrätten antingen genom skriftligt förfarande eller vid huvudförhandling.

Skriftligt förfarande

Om ingen huvudförhandling hålls avgörs målet utifrån skriftligt rättegångsmaterial genom skriftligt förfarande.

Vid skriftligt förfarande lämnar föredraganden vid hovrätten till de domare som deltar i avgörandet för övervägande tings-rättens avgörande, besvären, bemötandet och övrigt material som har samlats i hovrätten, sitt eget förslag till avgörande och eventuellt en promemoria som skrivits i saken.

Därefter samlas domstolen i beslutssammansättning till föredragning, där föredraganden muntligt redogör för saken. Do-marna diskuterar fallet och till slut meddelar var och en sin mening. Vid behov förrättas omröstning.

Parterna och allmänheten får inte vara närvarande vid föredragningen i hovrätten.

Hovrätten skickar ett exemplar av avgörandet till ändringssökanden och den som gett ett bemötande. Till svaranden i ett brottmål skickas ett exemplar också i annat fall, om tingsrättens avgörande har ändrats för hens del.

Huvudförhandling

Om ett muntligt förberedelsesammanträde eller huvudförhandling hålls i ärendet, kallar hovrätten ändringssökanden dit. I kallelsen anges vad som följer av frånvaron. Ändringssökanden kallas till huvudförhandling vid äventyr att behandlingen av besvären avslutas till den del som är föremål för huvudförhandlingen och tingsrättens avgörande förblir i kraft till motsva-rande delar. En part kan också kallas till huvudförhandling vid vite, om hen behöver höras för att ärendet ska kunna utre-das. Om hen inte anländer trots vite, kan det bestämmas att hen ska hämtas.

Parterna kan kallas till huvudförhandlingen genom stämningsmannens försorg, per brev eller per telefon.

Huvudförhandlingen i hovrätten går i stort sett till på samma sätt som i tingsrätten. Också i hovrätten kan allmänheten vanligen följa förhandlingen.

Först redogör en av domarna kortfattat för tingsrättens avgörande och för resultatet av förberedelsen. Efter detta frågar domaren om de yrkanden som framställts vid förberedelsen fortfarande motsvarar parternas uppfattning. Därefter moti-verar ändringssökanden och motparten i tur och ordning sin uppfattning och yttrar sig om de motiveringar som den andra har anfört.

Vid huvudförhandlingen ska muntligt läggas fram alla de omständigheter som man vill åberopa, för endast de beaktas i avgörandet. Det material som tagits upp i tingsrätten beaktas således inte automatiskt. I undantagsfall kan målet avgöras trots att ändringssökandens motpart inte är närvarande och då beaktas det material som motparten presenterat tidigare som rättegångsmaterial.

Parterna lägger fram sina skriftliga bevis och vittnena hörs. Därmed får hovrättens domare en möjlighet att själva göra iakttagelser om hur trovärdiga vittnenas berättelser är.

Vittnandet vid hovrättens huvudförhandling är likadant som vid tingsrätten. Om ett vittne redan har avgett vittnesförsäkran vid tingsrätten, behöver vittnet inte avge vittnesförsäkran på nytt vid hovrätten. Samma försäkran förpliktar fortfarande vittnet att hålla sig till sanningen. Ett vittne har också rätt till arvode vid hovrätten.

Ett vittne som hörts i tingsrätten kan höras även utan att hen är personligen närvarande, exempelvis per telefon eller med hjälp av videoförbindelse, om det är möjligt att på det sättet tillförlitligt avgöra hur trovärdig en berättelse är. Hovrätten beslutar om hur hörandet sker. Parterna ska dock ges tillfälle att ställa frågor till den som ska höras. I vissa fall kan tingsrät-tens ljudupptagningar av vittnesberättelser också användas i hovrätten.

Huvudförhandlingen avslutas med att parterna slutför sin talan. Det innebär att parterna bedömer den bevisning som lagts fram och uppger sin uppfattning om huruvida tingsrättens avgörande ska ändras och i så fall på vilket sätt. Yrkande om ersättning för rättegångskostnader ska framställas innan behandlingen av målet har slutförts. I yrkandet ska beloppet av rättegångskostnaderna och grunderna för dem specificeras.

Avgörande

I ett ärende som behandlas i hovrätten kan man oberoende av tingsrättens avgörande nå förlikning under samma förut-sättningar som vid tingsrätten.

Om parterna inte når förlikning, kan avgörandet i enklare huvudförhandlingsmål avkunnas direkt efter behandlingen. I övriga fall ges det vid hovrättens kansli. Avgörandet ska i allmänhet ges inom 30 dagar från huvudförhandlingens slut.

Hovrättens avgöranden är omedelbart verkställbara. Till exempel en skuld som har förordnats att betalas kan föras direkt till utmätningsmannen för indrivning. Om en part har överklagat hovrättens avgörande hos högsta domstolen, kan högsta domstolen antingen på begäran eller på eget initiativ bestämma att hovrättens avgörande tills vidare inte ska verkställas eller att verkställigheten inte får fortsätta.

Sökande av ändring i hovrättens avgörande

Ändring i hovrättens avgörande söks hos högsta domstolen , men man ska först begära tillstånd att överklaga avgörandet (besvärstillstånd).

Hovrätten bifogar en besvärsanvisning till sitt avgörande. Där berättas om besvärstillstånd behövs och hur ändringssökanden ska förfara i ärendet.

En besvärsskrift som riktas till högsta domstolen och som ska innehålla ansökan om besvärstillstånd och besvären ska lämnas till hovrättens registratorskontor inom 60 dagar från det att hovrättens avgörande meddelades.

Hovrätten sänder besvärsskriften till högsta domstolen och bifogar en kopia av hovrättens avgörande samt de handlingar som behandlats vid hovrätten.

Publicerad 5.2.2021