VaaHO:2021:7

RATKAISUN KESKEINEN SISÄLTÖ – AVGÖRANDETS CENTRALA INNEHÅLL

A hade kommit till B:s bostad mitt i natten med en hammare i handen. Hovrätten ansåg att A obehörigen hade stört B:s hemfrid samt hotat och misshandlat B. B hade viftat med kniven mot A:s ansikte för att få A att släppa greppet om B:s hår. B hade därvid skurit A i ansiktet och åstadkommit ett 10 cm långt skärsår på A:s kind från örsnibben mot käken. B ansågs ha gjort sig skyldig till grov misshandel begången genom excess i nödvärn. Fråga även om A:s rätt till ersättning för lidande enligt 5 kapitlet 6 § 1 momentet 3 punkten i skadeståndslagen.

A oli tullut B:n asuntoon keskellä yötä vasara kädessään. Hovioikeus katsoi, että A oli oikeudettomasti rikkonut B:n kotirauhaa sekä uhannut ja pahoinpidellyt B:tä. B oli huitaissut veitsellä A:n kasvoja kohti, jotta A päästäisi irti B:n hiuksista. B oli tässä yhteydessä viiltänyt A:n kasvoja ja aiheuttanut 10 senttimetrin pituisen haavan A:n poskelle korvalehdestä leukaan. B:n katsottiin syyllistyneen hätävarjelun liioitteluna tehtyyn törkeään pahoinpitelyyn. Asiassa oli myös kysymys A:n oikeudesta vahingonkorvauslain 5 luvun 6 §:n 1 momentin 3 kohdan mukaiseen kärsimyskorvaukseen.

ÖSTERBOTTENS TINGSRÄTTS DOM 4.6.2020 NR 120220

Åklagare
Distriktsåklagare C

Svaranden
B
A

Målsäganden
B
Fastighets Ab X Oy
A

---

Ärende

Försök till dråp

Åklagarens straffanspråk

1. Skadegörelse
5710/R/0009800/20
Strafflagen 35 kap. 1 §

24.03.2020 Jakobstad

A har orättmätigt skadat Fastighets Ab X Oy:s egendom genom att söndra med en hammare ett ytterdörrens glas till målsägandes ägda höghus. Gärningen har förorsakat en kostnad på totalt 290 euro.

2. Hemfridsbrott
5710/R/0009800/20
Strafflagen 24 kap. 1 §

24.03.2020 Jakobstad

A har obehörigen stört B:s hemfrid genom att komma hem till B i syfte att misshandla henne.

3. Misshandel
5710/R/0009800/20
Strafflagen 21 kap. 5 § 1

24.03.2020 Jakobstad

A har begått fysiskt våld gentemot B genom att vifta med hammaren emot henne och dra henne i håret.

Till följd av våldet har B åsamkats ett sår i huden på vänstra handens rygg samt flera blånader och smärta i nacken och ryggen.

4. Olaga hot
5710/R/0009800/20
Strafflagen 25 kap. 7 §

24.03.2020 Jakobstad

A har hotat B genom att begå ett grovt våldsbrott mot B under sådana förhållanden att målsäganden har haft grundad anledning att frukta för att hennes egen personliga säkerhet är i allvarlig fara.

A har hotat döda B i den i åtalspunkt 3 beskrivna situationen.

5. Försök till dråp
5710/R/0009800/20
Strafflagen 21 kap. 1 § 2
5 kap. 1 § strafflagen

24.03.2020 Jakobstad

B har försökt dräpa A genom att skära henne med en kniv i ansiktet nära halsen. B hade även hotat A genom att säga att hon skär upp halsen.

B har orsakat A ett 10 cm långt skärsår på hennes vänstra kind. Såret sträcker sig från baksidan av öronsnibben mot käken. Skärsåret är några centimeter från halsen. Om skärsåret skulle ha uppsått på halsen och skadat de stora blodkärl som finns där hade skadan kunnat vara direkt livshotande. B har orsakat också tre sår på A:s händer.

B måste ha insett att A:s död under dessa omständigheter med övervägande sannolikhet kunnat vara en följd av hennes handlande.

ALTERNATIVT ÅTAL

GROV MISSHANDEL

Strafflagen 21 kap. 6 §

Gärningsbeskrivning:

B har har begått fysiskt våld gentemot A genom att skära henne med en kniv i ansiktet nära halsen. B hade även hotat A genom att säga att hon skär upp halsen.

Vid misshandeln har brukats eggvapen och A har ådragit sig ett blödande sår i ansiktet som erfordrat omedelbar läkarvård. Med detta taget i beaktande skall brottet även bedömt som en helhet anses grovt.

---

Målsägandenas anspråk

Målsägandens ersättningsyrkande i åtalspunkt 1

A skall åläggas att till Fastighets Ab X Oy ersätta för reparationskostnaderna och städningskostnaderna sammanlagt 290,67 euro.

Målsägandens ersättningsyrkande i åtalspunkterna 2-4

B yrkar på att A skall förpliktigas att ersätta henne för:
- Tillfälligt men (sveda och värk) som delvis fortgår ännu i dag med 1.300 euro
- Kosmetiskt men på vänster hand med 1.200 euro
- Själsligt lidande: För hemfridsbrott (2.1.2) 2.000 euro och olaga hot (1.9.2) 1.500 euro.
- Reservation för städkostnader om 138,88 euro för den händelse at staden Jakobstad yrkar på att B ska förpliktigas att ersätta staden denna.

Samtliga belopp jämte laga dröjsmålsränta räknad från gärningsdagen.

Målsägandens ersättningsyrkande i åtalspunkt 5

A ber högaktningsfullt, att tingsrätten förpliktigar svarande att ersätta henne för:
- sveda och värk och annat tillfälligt men 5.000 euro
- lidande 6.000 euro
- sjukvårdskostnader 70 euro
- kostnader av medicin 30 euro
- förstörda kläder 510 euro
- partskostnader 100 euro

Samtliga belopp jämte laga dröjsmålsränta från 24.3.2020.

---

Svaromål

Åtalspunkt 1

A erkänner att hon har förfarit på det sätt som beskrivs i åtalet och anser sig gjort sig skyldig till lindrig skadegörelse. Ersättningsyrkanden medges till grund och belopp.

Åtalspunkt 2

A bestrider åtalets gärningsbeskrivning och åtalet om hemfridsbrott. A:s avsikter var inte att misshandla någon. Hon hade lov att gå in i lägenheten.

Åtalspunkt 3

A bestrider åtalets gärningsbeskrivning och åtalet om misshandel. Hon erkänner att hon har försökt försvara sig mot B:s i åtalspunkt 5 beskrivna attack genom att dra B i håret, men anser sig ha agerat i nödvärn enligt strafflagens 4 kapitel 4 § 1 moment. A bestrider att hon skulle ha orsakat några skador på B.

Åtalspunkt 4

A bestrider åtalets gärningsbeskrivning och åtalet om olaga hot. Hon har inte hotat att döda B.

Åtalspunkt 5

B bestrider åtalet gällande dråpförsök eftersom ett direkt uppsåt att döda inte förelegat. Ej heller har ett eventuellt uppsåt eller likgiltighetsuppsåt förelegat. B bestrider även åklagarens alternativa åtal gällande grov misshandel på samma sätt som dråpförsök, d.v.s. ett uppsåt att skada fattas i samtliga möjliga fall.

Målsägandens privatsrättsliga skadeståndsanspråk i åtalspunkt 1-4

A bestrider yrkandet för tillfälligt men till grund och belopp. Godkänns maximalt 300 euro, vilket dock skall under alla omständigheter jämkas till noll eller maximalt hälften, alltså 150 euro på grund av ett medvållande.

A bestrider yrkandet för kosmetiskt men till grund och belopp och yrkar att det skall förkastas som förtida. B har själv orsakat skadan på sin hand. Godkänns maximalt 200 euro, vilket dock skall under alla omständigheter jämkas till noll på grund av ett medvållande.

A bestrider yrkandet gällande själsligt lidande för hemfridsbrott till grund och belopp och för olaga hot till grund och belopp. Godkänns maximalt 500 euro för hemfridsbrott och 500 euro för olaga hot, vilket dock skall under alla omständigheter jämkas till noll på grund av ett medvållande.

A bestrider yrkandet gällande reservation för städkostnader till grund och belopp. B har själv orsakat oredan.

Målsägandens privatsrättsliga skadeståndsanspråk i åtalspunkt 5

B bestrider yrkandet om tillfälligt men. Yrkandet som sådant bestrids till grund på grund av medvållande. Godkänns maximalt 1.000 euro för tillfälligt men, vilket dock skall under alla omständigheter jämkas till noll eller maximalt 500 euro på grund av ett medvållande.

B bestrider yrkandet för lidande. Yrkandet om 6.000 euro bestrids till grund på grund av medvållande och A:s eget klandervärda förfarande och det faktum att saken berör vållande av kroppsskada och därtill nödvärn. Godkänns maximalt 1.000 euro för lidande, vilket dock skall under alla omständigheter jämkas till noll eller maximalt 500 euro på grund av ett medvållande.

B bestrider yrkandet för sjukvårdskostnader. Yrkandet om 70 euro bestrids till grund p.g.a. medvållande. Beloppsmässigt medges verkliga kostnaderna om 28 euro men bör jämkas p.g.a. medvållande.

B bestrider yrkandet för mediciner. Yrkandet om 30 euro bestrids till grund p.g.a. medvållande. Beloppsmässigt medges yrkandet men bör jämkas p.g.a. medvållande.

B bestrider yrkandet för förstörda kläder. Yrkandet om 510 euro bestrids till grund p.g.a. medvållande. Beloppsmässigt medges maximalt 150 euro men bör jämkas p.g.a. medvållande. Frågan om begagnade kläder. Helly Hansen jacka ny kostar 229 euro (bilaga Prisma nätpris bilaga B) medges 100 euro samt begagnade skor 50 euro).

B bestrider yrkandet för partskostnader. Yrkandet om 100 euro bestrids till grund p.g.a medvållande. Beloppsmässigt medges yrkandet men bör jämkas p.g.a. medvållande.

Bevisning

Personbevisning

1. A
2. B

Skriftliga bevis

1. Läkärintyget (bilaga 7)
2. Läkärintyget (bilaga 8)
3. Fotografibilaga (bilaga 9)

Svarande/Målsägande B

4. Bilaga 5 i förundersökningen.
5. Bilaga A. Läkarutlåtande jämte fotografier.
6. Bilaga B. Pris på Helly Hansen jacka

Domskäl

Tillräknande

Svaranden A har gjort sig skyldig till de brott som åklagaren har yrkat straff för i åtalspunkterna 1-4. Gällande åtalspunkt 1 tillräknas dock A enbart lindrig skadegörelse.

Svaranden B har i åtalspunkt 5 gjort sig skyldig till misshandel begången genom excess i nödvärn. Svarande B har vid tillfället ifråga varit berättigad att försvara sig för att avvärja ett påbörjat angrepp. B har med kniv skärt A på vänstra kinden och orsakat ett 10 cm långt sår och har även med kniven orsakat tre sår på A:s händer. B:s försvarshandling överskrider uppenbart det som kan anses vara försvarligt.

Tingsrättens motivering

I rätten har hörts svarandena A och B. Berättelserna har bandats och återges därför inte i detalj. I rätten har även framlagts de skriftliga bevis som framgår av ovanstående förteckning.

Personbevisning

A har berättat att hon känner B genom gemensamma vänner och att hon visste därför att B är en galen missbrukare. B hade ifrågavarande natt ringt henne och felaktigt börjat anklagat henne för att hon skulle ha tagit B:s telefon. A berättade att hon blivit upprörd och att hon därför for iväg till B:s lägenhet för att reda ut varför B framför sådana anklagelser mot henne. Hon hade inte framfört hotelser mot B. För säkerhets skull hade hon tagit en hammare med sig för att vid behov kunna försvara sig. Väl framme vid höghuset där B bor hade inte orkat vänta på att B skulle komma ner och öppna dörren och därför hade hon slagit sönder fönstret med hammaren. Hon hade själv öppnat dörren till B:s lägenhet och då hon steg in så hade hon hållit hammaren neråt mot golvet. Hon hotade inte B, men B hade ändå genast anfallit henne och tagit av henne hammaren och slängt bort hammaren. A berättade att B därefter slängde ner henne på golvet och satte sig gränsle ovanpå. B hade tagit ett stryptag och tog fram en kniv och sade att hon skulle skära halsen av A. A berättade att hon försökte försvara sig med händerna och att hon därför fick sår på sina händer. B gjorde 2-3 kraftfulla slag med kniven. Kniven träffade kinden, händerna och i jackans krage. Ett slag med kniven träffade henne på kinden. A berättade att hon legat kvar på golvet i ca en halv minut efter att B hade skärt henne med kniv. A berättade att händelsen påverkat henne kraftigt. Hon har haft svårt att sova, har blivit deprimerad, har gått i terapi och föreskrivits medicin. Skadorna förorsakade även smärta och hon hamnade att ta både antibiotika och värkmedicin. A bekräftade att hennes kläder, jacka och skor blev förstörda.

B berättade att det hade varit hennes födelsedag och att hon kände sig vemodig när hon tänkte på den hund, som hade tagits ifrån henne. Hon kom då på att hon hade bilder på hunden i en telefon, som tidigare försvunnit i samband med att A tillsammans med en annan person besökt henne. Hon textade därför och frågade om A möjligen hade telefonen. A blev dock arg och ringde upp och sade att hon kommer och dödar B. Efter en stund hade A meddelat att nu är hon på gården. B berättade att hon då lovade att gå ner och diskutera med A. Grannarna hade flera gånger framfört klagomål och därför ville B inte ha A till lägenheten. B tänkte att det nog går att prata med A. B berättade att hon tagit sin jacka och handväska. I handväskan förvarade hon alltid en fuktkniv eftersom hon många gånger tidigare blivit allvarligt misshandlad. I trapphuset hörde hon att ett fönster söndrades och hon gick därför tillbaka in i lägenheten. Efter en stund hade A börjat dunka på dörren och slog från sida till sida med hammaren instucken genom brevinkastet. B berättade att hon igen blev orolig för grannarnas reaktion och att hon därför öppnade dörren. A hade genast rusat på henne med höjd hammare och slog två slag. Det ena slaget träffade munnen och det andra träffade i pannan. B berättade att hon backat bakåt och lyckades riva bort hammaren, som föll ner på golvet. A hade då tagit tag om B:s hår och B berättade att hon själv hamnat ner på knä med bakhuvudet riktat mot taket. A hade varit högre upp och A hade rivit och slitit i håret, slagit, sparkat och hoppat. B berättade att hon hade försökt få loss A:s händer från sitt hår men lyckades inte. Därför tog hon fram fruktkniven från sin väska och försökte med kniven lösgöra sitt hår och hon träffade därför både A:s händer och sin egna vänstra hand. Plötsligt lugnade dock A ner sig och sade att nu tar hon hammaren och far hem. B berättade att hon vägrade låta A ta hammaren. A avlägsnade sig och B hade sett att det droppat blod. Hon hade trott att blodet kom från A:s händer och hade inte märkt att kniven träffat kinden. Efter en stund textade hon till A och frågade om hon kommit sig hem. A:s pappa hade då ringt upp och sagt att han kommer att döda henne om hon inte flyttar bort från Jakobstad. B berättade att hon efter händelsen hade mycket ont i nacken eftersom A hade rivit och slitit i håret. Hon hade förlorat stora hårtofsar och fick de skador som framgår av läkarintyg och fotografier. Bulan i pannan utvecklades senare till ett blåmärke.

Bevisvärdering och slutsatser

Tingsrätten konstaterar att parternas berättelser är mycket motstridiga. Trovärdigheten av berättelserna kan dock bedömas utgående från den skriftliga bevisningen och från andra omständigheter som framkommit. Det har ostridigt framkommit att A mitt i natten kl 03:00 begett sig till B:s lägenhet utrustad med en hammare. Från en övervakningskamera på höghusets bottenvåning framgår att A anlänt kl 2:57 och avlägsnat sig kl 3:04. Med beaktande av att B:s lägenhet befinner sig på 5:e våningen, kan A ha befunnit sig i B:s lägenhet bara någon enstaka minut. Med beaktande av att bägge parter hunnit ådra sig ett flertal skador kan man utgå från att det genast utbrutit ett slagsmål mellan parterna och att handgemänget har pågått tills A lämnat lägenheten.

A har i det inledande förhöret förnekat att hon skulle ha söndrat ytterdörrens fönster samt förnekat att hon skulle ha haft en hammare med sig till B:s lägenhet. Först när hon fått vetskap om att detta framgår av en övervakningsfilm, har hon medgett detta.

Från fotobilagans bild nr 22, som är tagen när A anlänt till sjukhuset, framgår det 10 cm långa knivsår A tillfogats på vänster kind och samtidigt framgår att hon haft på sig en jacka med en hög krage, som nästan når upp till såret på kinden. Tingsrätten konstaterar att en stor blodfläck syns på vänstra främre delen av den vita kragen. Man kan på kragen inte se några som helst blodfläckar vid trakten kring vänster öra eller längre bakåt. Av denna anledning kan A:s berättelse, att hon själv legat på rygg med B sittande ovanpå när hon blivit skuren på kinden, inte vara sanningsenlig. Speciellt med beaktande av att A dessutom uppger att hon efteråt legat på golvet i ca en halv minut innan hon kommit sig upp. Om det skulle ha gått till som A berättat, borde det ha funnits blodfläckar längre bak på jackans krage.

Från bilderna nr 12-14 framgår blodspår i B:s lägenhet. Av blodspåren framgår att händelsen utspelats i tamburen strax innanför ytterdörren. Bloddroppar finns på golvet och på skåpdörrar. Ingen större blodfläck finns fotograferad, varför dessa fotografier inte heller stöder att A under en halv minut legat blödande på golvet. Tingsrättens slutsats är att A:s beskrivning av händelseförloppet inte är trovärdig.

Från bild 33 framgår den kniv B använt. Det har varit fråga om en mindre kniv, som varit omlindad med silvertejp så att ett ca 3,5-4 cm knivblad varit synligt. Knivens utseende stöder B:s berättelse om att det varit fråga om en kniv som hon förvarat i sin handväska. B har berättat att hon har kniven med på grund av räddsla för misshandlel. Hon har till rätten inlämnat handlingar som utvisar att hon tidigare blivit grovt misshandlad.

B:s berättelse verkar enligt tingsrättens bedömning vara mera trovärdig än A:s berättelse. Detta eftersom hon även berättat sådant, som är till hennes uppenbara nackdel, t.ex. att hon fått bort hammaren ur A:s händer före hon själv tillfogat A skador med kniven. B:s berättelse beskriver även på ett trovärdigt sätt varför A fått stickskador på sina händer och varför hon själv skurit sig i vänster hand. Det är trovärdigt att dessa skador uppkommit då B med hjälp av kniven försökt få A att släppa greppet om håret. Att B bara hade för avsikt att skära av sig sitt eget hår är dock inte trovärdigt. B:s beskrivning förklarar även hur hon fått ett blödande sår på munnen, en bula i pannan, blåmärken och sår på båda knäna.

Enligt tingsrättens bedömning kan B inte ha förorsakat såret på A:s kind enbart genom misstag, utan det är sannolikt att B i samband med handgämenget viftat med kniven mot A:s ansikte. Även om det till viss del kan ha varit slumpmässigt var kniven träffat, bör B ha varit medveten om att risken att A allvarligt skadas är uppenbar. Tingsrätten anser dock inte styrkt att B haft uppsåt att döda A varför det inte finns grund att tillräkna B gärningen som försök till dråp. Det kan även konstateras att den höga kragen på A:s ytterjacka i viss mån har skyddat hennes hals.

Enligt 4 kapitlet 4 § strafflagen är en försvarshandling som är nödvändig för att avvärja ett påbörjat eller överhängande obehörigt angrepp tillåten som nödvärn, om inte handlingen uppenbart överskrider det som utifrån en helhetsbedömning skall anses försvarligt. Vid bedömningen skall beaktas angreppets art och styrka, försvararens och angriparens person samt övriga omständigheter. Har gränsen för nödvärn överskridits vid försvaret (excess i nödvärn), är gärningsmannen dock fri från straffansvar, om omständigheterna var sådana att det inte skäligen kunde ha krävts att gärningsmannen skulle ha reagerat på annat sätt med beaktande av hur farligt och oförutsett angreppet var samt situationen också i övrigt.

Tingsrätten anser utrett att B blivit utsatt för ett obehörigt angrepp och att hon har haft rätt att försvara sig. Angreppet som riktats mot B har även varit allvarligt eftersom det skett i B:s egna hem och då A använt en hammare som tillhygge. Åklagaren har ansett att B:s rätt till nödvärn har upphört när A blivit av med hammaren. Tingsrätten anser dock att det framgått att A genast fortsatt sitt angrepp och att B haft begränsade möjligheter att ta sig ur situationen. Rätt att vidta försvarshandlingar har därför för B:s del fortgått under hela händelseförloppet. Att B använt sig av en kniv efter att A blivit av med hammaren, är dock en försvarshandling som uppenbart överskrider det som utifrån en helhetsbedömning skall anses försvarligt. Tingsrätten anser det vara fråga om excess i nödvärn.

Kvarstår att bedöma om det för B:s del är fråga om grov misshandel begången genom excess i nödvärn eller enbart misshandel begången genom excess i nödvärn.

Enligt strafflagen 21 kapitel 6 § är en misshandel att betrakta som grov bland annat i de fall då gärningsmannen använt sig av eggvapen. En tilläggsförutsättning är dock att brottet som en helhet bedömt anses vara grovt.

Tingsrätten konstaterar att B i detta fall använt ett i lagen avsett eggvapen, men då man beaktar att B varit berättigad att försvara sig, kan brottet som helhet bedömt inte anses vara grovt. B tillräknas därför gärningen i punkt 5 som misshandel begången genom excess i nödvärn.

Med beaktande av B:s trovärdiga berättelse och med beaktande av den framställda skriftliga bevisningen, anser tingsrätten utrett att A förfarit på det sätt som framgår av åtalspunkterna 1-4. A har för egen del även åberopat att hon handlat i nödvärn då hon tillfogat B skador. Tingsrätten anser att det för A:s del inte har varit fråga om en nödvärnssituation. A har enligt tingsrättens bedömning haft möjlighet att avlägsna sig från B:s lägenhet.

Med beaktande av att det söndrade fönstrets reparationskostnader uppgått till 290 euro, anser tingsrätten att gärningen i pt 1. ska tillräknas A som lindrig skadegörelse.

Straffmätning och straffpåföljd

Enligt strafflagens 6 kapitel 4 § skall straffet mätas ut så att det står i ett rättvist förhållande till hur skadligt och farligt brottet är, motiven till gärningen samt gärningsmannens av brottet framgående skuld i övrigt.

Tingsrätten konstaterar att svarande A inte har några tidigare anteckningar i straffregistret. Att A vid angreppet delvis använt en hammare är en försvårande omständighet, men å andra sidan kan konstateras att målsägande B inte förorsakats allvarligare skador.

Svarande B har dömts till ett villkorligt fängelsestraff för trafikbrott, vilket inte utgör hinder för att döma henne till ytterligare ett villkorligt fängelsestraff.

Tingsrätten anser att en rättvis påföljd för A:s del uppgår till 5 månader villkorligt fängelse och för B:s del till 6 månader villkorligt fängelsestraff.

---

Ersättningsskyldighet

Svarande A har medgivit ersättningsyrkandet beträffande det söndrade fönstret varför denna ersättningsskyldighet fastställs som sådan.

Då A har gjort sig skyldig till misshandel av B, är hon skyldig att ersätta B för den sveda och värk samt tillfälliga men gärningen orsakat. Av läkarintyg, fotografier och B:s berättelse har framgått att de skador som förorsakats. Tingsrätten anser att ett ersättningsbelopp om 700 euro är skäligt. Tingsrätten anser inte att B medverkat till händelseförloppet på ett sådant sätt att ersättningsbeloppet ska jämkas.

Då A har gjort sig skyldig till hemfridsbrott och olaga hot är hon skyldig att ersätta B för det lidande gärningarna orsakat. Tingsrätten anser att ett ersättningsbelopp om 600 euro är skäligt för hemfridsbrott och 500 euro för olaga hot. Tingsrätten anser inte att B medverkat till händelseförloppet på ett sådant sätt att ersättningsbeloppet ska jämkas.

Då B gjort sig skyldig till misshandel (excess i nödvärn) av A, är hon skyldig att ersätta A för den sveda och värk samt tillfälliga men gärningen orsakat. Av läkarintyg, fotografier och A:s berättelse har framgått de skador som förorsakats. Tingsrätten anser att ett ersättningsbelopp om 1.500 euro utgör skälig ersättning för sveda och värk. Tingsrätten anser att beloppet ska jämkas neråt med 1/3 på grund av A:s medvållande, varför beloppet uppgår till 1.000 euro.

Eftersom B inte gjort sig skyldig till dråpförsök eller grov misshandel, är A inte berättigad till ersättning för lidande, varför detta yrkande förkastas.

Tingsrätten godkänner A:s yrkande gällande sjukvårdskostnader 70 euro, kostnader för medicin 30 euro och partskostnader 100 euro. Gällande förstörda kläder godkänns skäligt prövat 300 euro. Ersättningar sammanlagt 500 euro, vilket dock jämkas neråt med 1/3 på grund av A:s medvållande, varför beloppet uppgår till 333 euro.

Gällande kosmetiskt anses allmänt att bedömning kan göras först ett år efter att skadan uppkommit. A har därför förbehållit sig rätt att senare yrka ersättning för bestående kosmetiska men.

Av samma anledning förkastas det yrkande som B framställt för kosmetiskt med som förtida väckt.

---

DOMSLUT

Svarande B

Tillräknat brott

5. Misshandel begången genom excess i nödvärn
24.03.2020
Strafflagen 21 kap. 5 § 1
Strafflagen 4 kap. 4 § 1

Straffpåföljder

Fängelse
Tillräknade brott 5
Fängelse i 6 månader
Tiden för frihetsberövande 24.3. - 26.5.2020
Fängelsestraffet är villkorligt.
Prövotiden går ut 3.6.2022

Det kan bestämmas att ett villkorligt straff ska verkställas, om den dömde under prövotiden begår ett brott för vilket han/hon döms till ovillkorligt fängelse och för vilket åtal har väckts inom ett år efter prövotidens utgång.

---

Ersättningsskyldighet

---

B åläggs att ersätta A med 1.000 euro för sveda och värk och 333 euro för för övriga kostnader, sammanlagt 1.333 euro jämte laga dröjsmålsränta från 24.3.2020.

Svarande A

Tillräknade brott

1. Lindrig skadegörelse
24.03.2020
Strafflagen 35 kap. 3 §

2. Hemfridsbrott
24.03.2020
Strafflagen 24 kap. 1 §

3. Misshandel
24.03.2020
Strafflagen 21 kap. 5 § 1

4. Olaga hot
24.03.2020
Strafflagen 25 kap. 7 §

Straffpåföljder

Gemensamt straff
Tillräknade brott 1-4
Fängelse i 5 månader
Fängelsestraffet är villkorligt.
Prövotiden går ut 3.6.2022
Svaranden döms inte till övervakning.
Det kan bestämmas att ett villkorligt straff ska verkställas, om den dömde under prövotiden begår ett brott för vilket han/hon döms till ovillkorligt fängelse och för vilket åtal har väckts inom ett år efter prövotidens utgång.

Ersättningsskyldighet

---

A åläggs att till Fastighets Ab X Oy ersätta reparationskostnaderna och städningskostnaderna sammanlagt 290,67 euro.

A åläggs att ersätta B för sveda och värk på grund av misshandel 700 euro, för lidande på grund av hemfridsbrott 600 euro och för lidande på grund av olaga hot 500 euro, sammanlagt 1.800 euro, jämte laga dröjsmålsränta från 24.3.2020.

Ärendet har avgjorts av tingsdomare Johan Karlais och två nämndemän.

RÄTTEGÅNGEN I HOVRÄTTEN

Besvär

Yrkanden

A har yrkat att åtalen för hemfridsbrott i punkt 2, för misshandel i punkt 3 och för olaga hot i punkt 4 förkastas och att straffet som hon har dömts till lindras till ett bötesstraff eller åtminstone sänks betydligt samt att hon befrias från ersättningsskyldigheten till B och staten. I andra hand har A yrkat att ersättningsskyldigheten till B jämkas med hälften på grund av B:s medvållande.

A har även yrkat att B i punkt 5 tillräknas i första hand försök till dråp, i andra hand grov misshandel och i varje fall grov misshandel begången genom excess i nödvärn, samtliga i enlighet med de i tingsrätten framlagda gärningsbeskrivningarna, och att B:s straff skärps. A har vidare yrkat att de ersättningar som B ålagts att erlägga henne höjs enligt följande: ersättningen för sveda, värk och tillfälligt men till 3.000 euro, ersättningen för sjukvårdskostnader till 70 euro, ersättningen för läkemedelskostnader till 30 euro, ersättningen för förstörda kläder till 300 euro och ersättningen för partskostnader till 100 euro, samt att B åläggs att för lidande erlägga A 3.000 euro jämte dröjsmålsränta enligt 4 § 1 momentet i räntelagen från gärningsdagen 24.3.2020.

Grunder

Punkt 2

A har inte gjort sig skyldig till hemfridsbrott. Hon har haft lov att komma in i B:s bostad och B har öppnat dörren för henne. A har inte gått in i bostaden med avsikt att misshandla B utan våldet har börjat från B:s sida. Hammaren har hon haft med sig för att trygga sin egen säkerhet.

Punkt 3

B:s berättelse om händelseförloppet är inte trovärdig. A har istället försvarat sig mot B:s orättmätiga anfall genom att dra B i håret. A har inte åsamkat B några skador. A har varit tvungen att försvara sig, eftersom B är betydligt större och kraftigare än A och har haft en kniv som tillhygge. B:s berättelse om att A slagit henne med hammaren på läppen och pannan är inte trovärdig, eftersom inga skador har uppstått.

Punkt 4

A har inte uttalat några hotelser mot B. Åtalet stöds inte av någon annan bevisning än B:s berättelse, som inte är trovärdig.

Punkt 5

Tingsrätten har bedömt bevisningen fel och dragit felaktiga slutsatser av den. B har vetat att A var på väg till bostaden och att A hade en hammare med sig. Trots detta har B öppnat dörren. Detta visar att B har haft för avsikt att döda eller svårt misshandla A. A har därför varit den som befunnit sig i en nödvärnssituation och hon har varit tvungen att försvara sig, eftersom B är betydligt större och kraftigare än A och har haft en kniv som tillhygge.

B har först lyckats få hammaren ur A:s hand och sedan tillfogat henne skadorna med kniven. Detta visar att hon inte längre har handlat i nödvärn. A har inte kunnat ta sig ur situationen och hon har försökt skydda sig från knivhuggen. Skärsåret på A:s kind har uppkommit på det sätt som A har berättat. B har använt kniven medvetet och haft den till hands, vilket tyder på planmässighet. Skadan är inte obetydlig och den ligger nära halspulsådern. B har samtidigt hotat att döda A.

B har därmed riktat allvarligt fysiskt våld mot A på det sätt som beskrivs i gärningsbeskrivningen och A har åsamkats skador, som har krävt kirurgiska åtgärder. B måste ha insett att A:s död var en övervägande sannolik följd av gärningen. I varje fall är det åtminstone fråga om grov misshandel eller grov misshandel begången genom excess i nödvärn. Med beaktande av gärningssättet och den uppkomna skadan bör gärningen anses som en helhet grov.

Ersättningarna

Ersättningen för sveda, värk och tillfälligt men är för liten med beaktande av att såret på kinden har varit djupt och synnerligen smärtsamt samt orsakat A tillfälliga funktionella men i tre månaders tid. Såret har även orsakat tillfälligt kosmetiskt men, vilket bör beaktas vid bestämmandet av ersättningen. Gärningen har orsakat A lidande i form av dödsångest, otrygghet, sömnlöshet och nedstämdhet. Någon jämkning av ersättningarna på grund av A:s medvållande ska inte göras.

Åklagarens bemötande i punkterna 2-4

Åklagaren har yrkat att A:s besvär förkastas och att hon åläggs att ersätta bevisningskostnaderna i hovrätten till staten.

Tingsrättens dom är riktig såväl beträffande tillräknandet som straffpåföljden. Åklagaren har hänvisat till domskälen i tingsrättens dom.

B:s bemötande

Yrkande

B har yrkat att A:s besvär förkastas.

Grunder

Tingsrätten har bedömt bevisningen helt riktigt och dragit riktiga slutsatser beträffande tillräknandet, straffpåföljden och ersättningarna. B har inte haft något uppsåt att döda A. A:s gärningar har varit uppsåtliga och hennes enda syfte har varit att skada och hota B. A har brutit sig in i trapphuset och sedan tvingat sig in i B:s bostad, där hon direkt har anfallit B med en hammare.

B har haft rätt att försvara sig i sitt eget hem bland annat genom att försöka komma loss ur A:s grepp genom att skära av sitt hår. B har av misstag skadat A när hon försökt värja sig mot A:s attack och detta har främst berott på A:s eget våldsamma beteende. Trots att B har använt en liten fruktkniv kan gärningen inte med beaktande av omständigheterna i övrigt anses vara som en helhet bedömd grov.

Även om det skulle anses vara fråga om dråpförsök har det trots allt varit fråga om en nödvärnssituation.

Huvudförhandling

Hovrätten har 19.4.2021 hållit huvudförhandling i målet. Över huvudförhandlingen har uppgjorts ett särskilt protokoll.

Parterna har åberopat samma skriftliga bevisning som i tingsrätten. B och A har hörts i bevissyfte om händelserna. Vid hörandet har parterna hänvisat till delar av B:s och A:s förundersökningsberättelser.

Hovrättens avgörande

Domskäl

Bevisning och bevisvärdering

B och A har i hovrätten till avgörande delar berättat på samma sätt som framgår av sidorna 6-7 i tingsrättens dom. Båda har förtydligat sin uppfattning om händelseförloppet efter att A hade kommit in i B:s bostad.

Enligt A hade B genast tagit hammaren ur A:s hand, tagit tag i A och vält omkull henne på golvet så att A hade legat på rygg på mattan nära ytterdörren med fötterna mot dörren. B hade suttit grensle över A och tagit stryptag på A med händerna. B hade sedan tagit fram kniven och skurit A med kniven på kinden. Därefter hade B stigit upp. Efter en stund hade även A stigit upp och givit sig av och hon hade hållit handen mot det blödande såret på käkbenet.

Enligt B hade A omedelbart rusat på henne och börjat slå snabbt med hammaren. Hammaren hade träffat henne åtminstone i pannan, men slagen var inte så hårda och B hade delvis lyckats väja för slagen och avväpnat A. A hade då genast tagit tag i B:s hår och dragit så kraftigt att B hade tappat balansen och gått ner på knä. I denna position hade A, som hade befunnit sig framför B, hållit ner B:s huvud och slitit huvudet hit och dit. B hade inte kunnat komma loss och var rädd för att A skulle ta upp hammaren, som legat i närheten, och fortsätta misshandeln med den. Därför hade B tagit upp kniven ur väskan, som hängde över hennes axel. B hade avsett att rikta knivhuggen mot sitt hår, men hade inte kunnat se var de träffade. Enligt B hade A plötsligt släppt taget och gått därifrån. Då hade B sett att det droppade blod från A:s hand.

Hovrätten bedömer bevisningen på samma sätt som tingsrätten och anser att B:s berättelse är mera trovärdig än A:s berättelse. På det sätt som beskrivs i tingsrättens domskäl (s. 7-8) stöds B:s berättelse av den skriftliga bevisningen som företetts beträffande blodspåren på A:s jacka och på golvet och väggen i lägenheten samt av utredningen om B:s och A:s skador.

Hovrätten finner att B:s berättelse är trovärdig även till övriga delar. A hade hotat att döda B. Det har framgått att B hade haft för avsikt att möta A ute på gården. Eftersom A inte hade orkat vänta, utan slagit sönder dörren till trappuppgången och bultat på dörren till B:s lägenhet, hade B sett sig tvungen att öppna, varvid A genast hade anfallit henne.

Juridisk bedömning i punkterna 2-4

Hovrätten finner liksom tingsrätten att A gjort sig skyldig till hemfridsbrott, misshandel och olaga hot i punkterna 2-4. Eftersom A har trängt sig in i huset och påbörjat handgemänget genom att slå med hammaren mot B har hon inte agerat i nödvärn.

Juridisk bedömning i punkt 5

Såsom ovan konstaterats har B utsatts för en attack av A. Hovrätten finner såsom tingsrätten B:s berättelse trovärdig och därmed har det inte blivit bevisat att hon i något skede verbalt skulle ha hotat A. Till denna del är det skäl att precisera tingsrättens tillräknande. B har lyckats få hammaren ur A:s hand, men A har omedelbart fortsatt att attackera B med händerna. B har varit rädd för att A skulle ta upp hammaren från golvet och har försökt komma loss ur A:s grepp. B har därmed fortsättningsvis befunnit sig i en nödvärnssituation när hon tagit fram kniven.

Hovrätten anser det utrett att B inte har haft någon direkt avsikt att misshandla eller döda A, vilket framgår bland annat av att B inte har fortsatt att angripa A efter att A hade släppt taget om B. B har dock slagit med kniven uppåt mot A:s händer och ansikte utan att se var slagen träffade. B måste ha insett att knivhuggen med stor sannolikhet kunde orsaka allvarliga skador på A.

Om det vid misshandel används skjut- eller eggvapen eller något annat jämförbart livsfarligt hjälpmedel och brottet även bedömt som en helhet är grovt, skall gärningsmannen enligt 21 kapitlet 6 § 1 momentet i strafflagen dömas för grov misshandel. Tingsrätten har ansett att brottet inte är som en helhet bedömt grovt, då B har haft rätt att försvara sig. På bedömningen inverkar dock även andra faktorer, såsom våldets art och farlighet, skadornas art och omfattning och situationen i övrigt. Högsta domstolen har i prejudikatet HD 2013:60 dömt en person för misshandel begången genom excess i nödvärn när denna med kniv har försvarat sig mot ett angrepp i sitt eget hem. Gärningen bedömdes inte som grov, eftersom skadorna som orsakats var ytliga och det hade varit fråga om en kaotisk situation.

I B:s fall har A orsakats en allvarlig skada som krävt läkarvård och som efterlämnat ett synligt ärr på kinden. B har riktat slag med kniven mot A och med tanke på att kniven träffat kinden nära örat, skulle den potentiellt ha kunnat träffa halsen, vilket skulle ha haft allvarliga konsekvenser. Hovrätten bedömer därför att gärningen som en helhet bedömd är grov. B har gjort sig skyldig till grov misshandel begången genom excess i nödvärn.

Straffpåföljder

Tillräknandet för A:s del ändras inte och det har inte framkommit någon annan anledning att sänka straffet.

B tillräknas i hovrätten grov misshandel begången genom excess i nödvärn. Brottet har begåtts med kniv och orsakat bland annat ett stort skärsår i A:s ansikte. Å andra sidan har B handlat i självförsvar i sitt eget hem, även om gärningen har överskridit vad som skulle ha varit berättigat. Ett rättvist straff i förhållande till gärningens skadlighet och farlighet samt B:s motiv för gärningen är 1 år villkorligt fängelse.

Ersättningarna

Hovrätten godkänner tingsrättens domskäl och slutsatser beträffande ersättningarna i punkterna 2-4. Det har till denna del inte funnits något medvållande från B:s sida. Hovrätten godkänner även beloppen och jämkningen av ersättningarna i punkt 5.

Enligt 5 kapitlet 6 § 1 momentet 3 punkten i skadeståndslagen har den vars personliga integritet har blivit allvarligt kränkt uppsåtligen eller av grov oaktsamhet rätt till ersättning för det lidande som kränkningen är ägnad att orsaka. A har yrkat att B åläggs att erlägga henne 3.000 euro i ersättning för lidande.

I allmänhet anses grov misshandel utgöra en sådan allvarlig kränkning som berättigar offret till ersättning för lidande. Enbart den straffrättsliga karakteriseringen av gärningen är dock inte avgörande, utan bedömningen görs från fall till fall utifrån hur djupt gärningen kränker offrets människovärde. Även motivet för gärningen har betydelse. (HD 2019:48 punkterna 5-7)

A:s kroppsliga integritet har kränkts genom att hon åsamkats en allvarlig skada med kniv och såret har gett upphov till ett synligt ärr på kinden. Misshandeln har varit som en helhet bedömd grov. Dessa saker talar för att kränkningen ska anses allvarlig. Å andra sidan bör man ta i beaktande att A har trängt sig in i B:s hus mitt i natten och attackerat B med hammare i dennas hem. Händelseförloppet har varit snabbt och A har genom sitt eget brottsliga förfarande gett B anledning att försvara sig mot A:s orättmätiga anfall. Gärningen har inte utförts på något särskilt grymt eller förnedrande sätt. Under dessa omständigheter kan kränkningen av A:s kroppsliga integritet inte anses allvarlig eller ägnad att förorsaka sådant lidande som skulle berättiga till ersättning. A:s yrkande förkastas till denna del.

Rättegångskostnader i hovrätten

---

Domslut

- - -

Svarande B

Ändringar i tingsrättens dom med anledning av A:s besvär:

Tillräknat brott

5. Grov misshandel begången genom excess i nödvärn 24.03.2020
Strafflagen 21 kap. 6 § 1
Strafflagen 4 kap. 4 § 2
Strafflagen 6 kap. 8 § 1 / 4
Strafflagen 6 kap. 8 § 2

Straffpåföljder

Fängelse
Tillräknade brott 5
Fängelse i 1 år
Tiden för frihetsberövande 24.3. - 26.5.2020
Fängelsestraffet är villkorligt.
Prövtiden har börjat den dag tingsrätten meddelat dom och upphör 3.6.2022.
Det kan bestämmas att ett villkorligt straff ska verkställas, om den dömde under prövotiden begår ett brott för vilket han/hon döms till ovillkorligt fängelse och för vilket åtal har väckts inom ett år efter prövotidens utgång.

Till övriga delar ändras inte tingsrättens dom.

---

Svarande A

A:s besvär förkastas till denna del. Tingsrättens dom ändras inte.

---

Ärendet har avgjorts av hovrättsråden Petteri Korhonen, Yvonne Strömsholm och Sandra Wallin.

Avgörandet är enhälligt.

Domen har vunnit laga kraft.

‍