Om du blir ut­satt för ett brott lättläst på svenska

På denna webbplats berättas hur du ska gå till väga om du blivit offer för ett brott och var du hittar hjälp och stöd.

Dessutom får du information om de olika skedena i behandlingen av ett brottmål, om eventuella skyddsåtgärder och ersättningar.

Kontakta myndigheterna om du behöver närmare information och anvisningar.

Stegen i behandlingen av ett brott

Brottsanmälan

Om du har blivit utsatt för ett brott ska du berätta om brottet för polisen, alltså göra en brottsanmälan till polisen.

Gör brottsanmälan så fort du kan.

Då blir det lättare för polisen att utreda brottet.

Du måste göra en brottsanmälan också för att kunna få skadeersättning.

Ofta kan man få skadeersättning bara om man har gjort en brottsanmälan.

Du kan göra brottsanmälan till polisen som kommer till brottsplatsen.

Du kan också göra brottsanmälan på polisstationen.

Om brottet inte är allvarligt kan du anmäla brottet till polisen per telefon eller på webben www.poliisi.fi/sv.

Du kan anmäla brottet på alla polisstationer.

En annan person kan också göra brottsanmälan i stället för den som råkat ut för brottet.

Om det finns vittnen till brottet, be om deras kontaktuppgifter och anteckna dem.

Polisen skriver i brottsanmälan vad som har hänt.

Polisen skriver också upp offrets och vittnenas personuppgifter och personuppgifterna på den som har

gjort brottet om man vet vem det är.

Du har rätt att få ett skriftligt intyg på att du har anmält brottet.

Om du har fått skador är det bra att gå till läkaren så fort som möjligt.

Läkaren undersöker skadorna och ger dig ett läkarintyg.

Du kan behöva läkarintyget om det blir en rättegång och om du ansöker om ersättning för de skador som uppkommit på grund av brottet.

Om du har blivit utsatt för sexuellt våld ska du inte tvätta dig eller byta kläder innan du går till läkaren.

Om det är fråga om ett inbrott ska du inte städa innan polisen kommer.

Målsägandebrott eller brott som hör under allmänt åtal?

Brottet kan vara ett målsägandebrott eller ett brott som hör under allmänt åtal.

Målsägandebrott är brott som polisen undersöker bara om du kräver att den som gjort brottet ska straffas.

Målsägandebrott är till exempel snatteri och skadegörelse.

Skadegörelse betyder att någon har sönder eller tappar bort någon annans egendom.

Om du råkat ut för ett målsägandebrott och ändrar dig och inte vill att förövaren ska straffas slutar polisen undersöka brottet.

När polisen utreder brottet frågar de dig om du yrkar på straff för den som har gjort brottet.

Om du meddelar att du inte yrkar på straff kan du i allmänhet inte väcka åtal om samma brott senare.

Det samma gäller om du drar tillbaka ditt yrkande.

Det här är viktigt att veta om åklagaren beslutar att inte väcka åtal.

Största delen av alla brott är brott som hör under allmänt åtal.

Dem undersöker polisen alltid när de får veta om dem.

Misshandel och våldtäkt hör under allmänt åtal, också när brottet sker hemma eller förövaren är en familjemedlem till offret.

Också lindrigt våld i familjen eller i parförhållandet hör under allmänt åtal.

Om man anmäler brottet kan polisen och andra myndigheter ingripa.

Förundersökningen

Om polisen misstänker att någon har gjort ett brott börjar de sin förundersökning.

Polisen kallar dig vid behov till förhör.

I förhöret utreder polisen vad som har hänt.

Om tidpunkten för förhöret inte passar dig kan du komma överens om en ny tid med den polis som utreder brottet.

Om ärendet är klart och enkelt kan polisen förhöra dig också per telefon.

I förhöret måste du tala sanning.

Om du efter förhöret kommer att tänka på något som du vill tillägga ska du ta kontakt med polisen.

Polisen skriver ett förundersökningsprotokoll som de skickar till åklagaren.

Offret och den som är misstänkt för brottet kan få en kopia av protokollet gratis.

Om du inte vill att den som är misstänkt för brottet ska få tag i dina kontaktuppgifter kan du begära att kontaktuppgifterna inte tas med i protokollet.

När det gäller lindriga brott som till exempel snatteri kan polisen ge den misstänkta personen böter.

För det behövs offrets medgivande.

Då gör polisen inte nödvändigtvis något förundersökningsprotokoll.

Om du nöjer dig med att förövaren får böter behandlas ärendet inte i domstol.

Då kan åklagaren inte yrka på skadestånd.

Krav på skadestånd

Den som har begått brottet är skyldig att ersätta den skada som hen har orsakat.

Du måste berätta om skadorna i förundersökningen och senast i samband med rättegången.

Du måste också meddela om du kräver ersättning.

Det är värt att spara också intyg på självriskdelen av försäkringen.

Om du behövt resa på grund av brottsutredningen ska du spara kvitton på reskostnaderna.

Du kan kräva ersättning för dem av förövaren.

Åklagaren kan i rätten föra fram krav på ersättning på dina vägnar om kravet är tydligt och motivera.

Om du vill att åklagaren ska göra det ska du tala om det för polisen redan i samband med förundersökningen.

Om åklagaren inte för fram krav på ersättning måste de meddela dig skriftligt.

Då kan du föra fram kravet på skadestånd själv.

Ett rättsbiträde kan också föra fram kravet på ersättning på dina vägnar.

Åtalsprövning

KNär åklagaren har fått förundersökningsprotokollet från polisen bestämmer hen om hen tänker väcka åtal.

Om åklagaren beslutar att väcka åtal förs ärendet vidare för behandling i domstol.

Det betyder att det blir rättegång.

Åklagaren kan också besluta att inte väcka åtal.

Åklagaren kan besluta det om det inte finns tillräckliga bevis, om brottet är litet eller om parterna ingår förlikning, det vill säga kommer överens.

Du har rätt till information om åklagarens beslut.

Om du redan under förundersökningen har meddelat att du yrkar på straff för förövaren kan du väcka åtal själv om inte åklagaren väcker åtal.

Medling

Ett brottsärende kan också lösas genom medling om du som offer och den misstänkta förövaren går med på det.

Ett villkor för medlingen är att den misstänkta bekräftar det som har hänt och att medlingen ligger i ditt intresse.

Medlingen är avgiftsfri och alltid frivillig.

Man kan också avbryta medlingen när som helst.

Det är utbildade frivilliga medlare som leder medlingen.

De hjälper offret och förövaren att diskutera brottet och komma överens om ersättning av skadorna.

De hjälper också till med att göra ett avtal för medlingen.

Resultatet kan vara en ursäkt, ekonomisk ersättning eller ersättning i form av arbete.

Resultatet kan också vara ett avtal om att förövaren ska ändra sitt beteende.

Om offret och förövaren når förlikning, det vill säga kommer överens efter medlingen, görs ett skriftligt avtal.

Medlingsbyrån meddelar resultatet av medlingen till polisen och åklagaren.

Medlingsbyrån ser också till att avtalet följs.

Även om ett brottsärende lösts genom medling kan det ändå behandlas i rätten.

Du får mer information om medling av polisen, den lokala medlingsbyrån och Institutet för hälsa och välfärd: www.thl.fi/medling

Rättegången

Det finns tre parter i en rättegång: offret, åklagaren och den anklagade.

Tingsrätten kallar i allmänhet alla parter och vittnen till rättegången.

I kallelsen står om du själv måste vara närvarande under rättegången.

Om någon av de kallade inte kommer kan det bli nödvändigt att flytta rättegången.

Tidtabellen och andra praktiska saker som har att göra med rättegången kan du diskutera med tingsrättens personal, åklagaren och åklagarens sekreterare.

Tingsrättens sessioner är öppna för allmänheten.

I en del fall, till exempel när det gäller sexualbrott, kan rättegången ske bakom stängda dörrar, det vill säga utan publik.

Du kan begära av tingsrättens domare att rättegången ska ske bakom stängda dörrar.

Om rätten bestämmer att du själv ska komma till tingsrätten får du dagpenning, ersättning för resekostnader och ersättning för förlorad inkomst.

Du får inte utebli från tingsrätten utan laglig orsak.

Då kan du få böter.

Laglig orsak är till exempel om du blir sjuk och inte kan komma till tingsrätten.

Då måste du senare visa upp ett läkarintyg.

Om du får förhinder måste man genast meddela tingsrätten.

En del av brottsärendena kan behandlas skriftligt i tingsrätten.

Då avgör domaren ärendet utifrån skriftligt material.

Det ordnas ingen muntlig rättegång, och varken offret eller förövaren kallas till tingsrätten.

Många lindriga och vanliga brott behandlas skriftligt.

En förutsättning är att den svarande, alltså den åtalade, har erkänt brottet och går med på skriftligt förfarande.

Också brottsoffret måste gå med på skriftligt förfarande.

Du har rätt att kräva skadeersättning också om förfarandet är skriftligt.

Då ska också skadeståndskravet göras skriftligen.

Mer information om rättegången: www.tuomioistuimet.fi, till exempel rubriken ”Rättegång i brottmål” och www.poliisi.fi.

Domen och hur man överklagar den

Tingsrätten avkunnar domen genast efter sessionen eller så meddelar den när domen utfärdas.

Om brottet behandlas genom skriftligt förfarande skickar tingsrätten domen till parterna skriftligen.

Du kan överklaga tingsrättens dom till hovrätten.

Oftast behövs ett tillstånd till fortsatt handläggning för att hovrätten ska ta ärendet till behandling.

Om du eller den åtalade är missnöjd med domen ska ni meddela tingsrätten inom en vecka från domen.

Du måste överklaga domen skriftligen.

Skrivelsen ska lämnas in till tingsrätten inom 30 dagar från domen.

Det finns anvisningar om hur man överklagar domen på samma dokument där domen står.

Hjälp och stöd

Stödtjänster

Den som blivit offer för ett brott kan behöva läkarvård eller andra social- och hälsovårdstjänster.

Det kan vara fråga om socialjour, sjukhusvård eller rehabilitering.

Offret kan använda tjänsterna på samma sätt som andra kunder.

Det finns många organisationer som erbjuder stöd, rådgivning och handledning i alla skeden av behandlingen av brottet.

Till exempel Brottsofferjouren erbjuder hjälp och råd åt den som blivit utsatt för ett brott.

Om det är fråga om våld i familjen kan du få skydd och stöd i ett skyddshem.

På en del orter finns det särskilt stöd för personer som utsatts för sexualbrott och för kvinnor med invandrarbakgrund.

Det finns ett särskild hjälp för personer som blivit offer för människohandel.

Om du tillåter det kan polisen ge dina kontaktuppgifter till en stödorganisation som tar kontakt med dig.ä.

Stödperson

Du kan anlita en stödperson i olika skeden av behandlingen av brottet.

Stödpersonen kan vara en bekant.

Genom Brottsofferjouren kan du också få kontakt med en person som utbildats till att vara stödperson.

Stödpersontjänsten är gratis.

Stödpersonen får vara med vid förhör och vid rättegången men det finns situationer där stödpersonens närvaro kan begränsas.

Rättshjälp

Du har rätt att anlita ett biträde när du gör brottsanmälan, under förhör och under rättegången.

Biträdet kan vara en privat jurist, ett rättsbiträde från en av statens rättshjälpsbyråer eller ett rättegångsbiträde som fått tillstånd.

Om du har små eller medelstora inkomster kan du få statlig rättshjälp.

Då betalar staten hela eller en del av biträdets lön.

Du kan ansöka om rättshjälp via rättshjälpsbyrån eller via webben.

Du kan också be att en advokatbyrå eller juridisk rådgivningsbyrå ansöker om rättshjälp åt dig.

Rättshjälpsbyrån utreder din ekonomiska situation.

I rättshjälpen ingår bland annat rådgivning och ett rättegångsbiträde.

Du kan få rättshjälp i alla skeden av behandlingen av brottet.

Domstolen kan i vissa fall besluta om ett rättegångsbiträde och en stödperson åt offret.

Då är det ofta fråga om ett sexualbrott eller ett våldsbrott där förövaren står nära offret.

Då är det staten som betalar för biträdet och stödpersonen oavsett offrets inkomster.

Mer information på rättshjälps webbplats.

Tolkning och översättning

Var och en har rätt att använda svenska eller finska under förundersökningen och rättegången.

Om det behövs tolkning är det myndigheterna som ska ordna med tolkning.

Om du inte talar svenska eller finska har du rätt att använda ett annat språk i samband med utredningen av brottet.

Vid behov ska myndigheterna ordna tolkning.

Det är staten som betalar tolkens lön.

Du har rätt att få viktiga dokument översatta.

Översättningen kan ges muntligt om det inte av rättskyddsskäl är nödvändigt med skriftlig information.

I vissa fall kan du få en översättning av en del av dokumentet eller ett sammandrag.

I samband med förundersökningen kan du få en översättning av skriftligt fastställande av brott, beslut att lägga ner förundersökning och vid behov andra dokument.

Av åklagaren har du rätt att få en översättning av beslutet att avstå från att väcka åtal.

Från domstolen har du rätt att få en översättning av domen och uppgifter om tid och plats för domstolssessionen.

Vid behov har du också rätt till översättningar av andra dokument

Att skydda offret

Skyddsåtgärder

Om du har råkat ut för ett brott kan du uppleva att någon skrämmer eller hotar dig eller försöker hämnas på dig.

Också brottsutredningen och rättegången kan orsaka osäkerhet och annat lidande.

Då ska myndigheterna avgöra om du behöver särskilt skydd under förundersökningen eller rättegången.

Samtidigt utreder de vilka åtgärder som behövs för att skydda dig under förundersökningen och rättegången.

Bedömningen görs tillsammans med dig.

Där beaktas dina personliga egenskaper, levnadsförhållanden och typen av brott.

I samband med förundersökningen kan man vidta skyddsåtgärder om de inte märkbart fördröjer behandlingen av ditt ärende eller orsakar andra problem.

Ett sätt är att skydda offret är att se till att förhöret görs i särskilda förhörsrum som är planerade för ändamålet.

Om du vill har du rätt att bli förhörd av någon som är av samma kön som du själv.

Under rättegången kan offret i en del fall få tala bakom en skärm eller utan att den åklagade eller någon publik är närvarande.

Du kan också få bli förhörd via video och då behöver du inte vara på plats i rättssalen.

I en del fall kan man spela in förhöret på video på förhand och visa upp det i rättssalen.

Det här är möjligt till exempel om offret är yngre än 18 år.

För att skydda offret kan man i vissa fall ha rättegången bakom stängda dörrar, det vill säga utan publik.

Domstolen kan på offrets begäran bestämma att rättegångsdokumenten och domen ska hållas hemliga.

Domstolen kan också ibland bestämma att offrets identitet ska hållas hemlig.

Det gör man om det till exempel är fråga om ett sexualbrott.

Domstolen tar ställning till arrangemangen kring rättegången och bedömer hur offret ska skyddas från fall till fall.

Domstolen ser alltid till att försvarets rättigheter inte begränsas.

Domstolens beslut kan bli ett annat än det beslut som fattades vid förundersökningen.

Besöksförbud

m någon hotar eller trakasserar dig kan du ansöka om besöksförbud.

Besöksförbud betyder att den som trakasserar dig inte får ta kontakt med dig.

Det är tingsrätten som beslutar om besöksförbud.

Du kan också ansöka om tillfälligt besöksförbud hos polisen.

Det tillfälliga besöksförbudet träder i kraft direkt.

Det är viktigt att spara alla bevis på att någon hotat eller trakasserat dig.

Om du har ansökt om besöksförbud och flyttar till ett annat EU-land och tycker att du behöver skydd också där kan du av domstolen ansöka om en europeisk skyddsorder.

Mer information om besöksförbud på polisens och rättsväsendets webbplats.

Övrigt

Om det är fråga om allvarliga hot kan du be att få hemliga kontaktuppgifter, spärrmarkering eller ändrade personuppgifter.

Mer information om de här skyddsåtgärderna får du från myndigheterna eller stödtjänsterna för brottsoffer.

När det gäller en del allvarliga brott har offret rätt att få veta om förövaren släpps fri eller rymmer från fängelset.

Om du vill ha den här informationen ska du tala om det för polisen eller åklagaren när brottet behandlas.

Du får mer information av polisen.

Ersättningar

Skadeersättningar

‍Om domstolen har dömt förövaren att betala ersättning till dig kan du komma överens om betalningen med förövaren eller låta utsökningsmyndigheten sköta det.

Då ska du skicka en kopia av domstolens beslut och en utsökningsansökan till utsökningsmyndigheten.

Där kan du också be om noggrannare anvisningar.

Du kan få ersättning också från statskontoret, ett försäkringsbolag eller Folkpensionsanstalten.

Möjligheterna att få ersättning varierar, så varje fall behandlas skilt.

Ersättning som betalas av staten

Den som blivit offer för ett brott kan också få ersättning från staten.

Sådan ersättning betalas i allmänhet för personskador och lidande.

Ersättningen grundar sig på brottsskadelagen och det är Statskontoret som betalar ut den.

För att du ska få ersättning för brottet måste du anmäla brottet till polisen.

Om ärendet behandlas i rätten ska du där yrka på ersättning från förövaren.

Man måste ansöka om ersättning inom tre år från domen.

Om ärendet inte behandlats i rätten måste man ansöka om ersättning inom 10 år från brottet.

Ersättningen bestäms i huvudsak enligt skadeståndslagen men på vissa punkter skiljer sig brottsskadelagen från skadeståndslagen.

Om Statskontoret avviker från domstolens beslut ger de en motivering till sitt beslut.

Ersättningen från staten är sekundär.

Det betyder att den ersättning som du får på grund av någon annan lag eller försäkring dras av från statens ersättning.

Om du får ersättning från förövaren dras den också av från ersättningen från staten.

Du behöver inte yrka på ersättning från förövaren för att kunna få ersättning från staten.

Du ansöker om ersättning från staten på Statskontoret.

Till ansökan ska du bifoga domstolens beslut eller protokollet från polisens förundersökning och läkarintyg och en tillförlitlig redogörelse över skadans storlek.

Ansökningsblanketter och information finns på Statskontoret.

Kontaktuppgifter