Medling i tvistemål

Varför medling?

Medling är ett alternativ till rättegång.

Medling har många fördelar jämfört med en rättegång. Förlikningssammanträdet kan i allmänhet nås klart snabbare än huvudförhandlingen i rättegången. Medling är ett billigare och smidigare förfarande för parterna än en fullskalig rätte-gång. Om en förlikning nås vid medlingen, uteblir ändringssökandet. Förlikningen baserar sig ofta på parternas behov och intressen som uttryckligen riktar sig mot framtiden, medan rättegången avgör vad som har hänt i det förflutna.

Det viktigaste i medlingen är dock att förfarandet baserar sig på parternas självbestämmanderätt. Detta innebär bl.a. att parterna själva får påverka medlingens förlopp och att parterna själva beslutar om villkoren för eventuell förlikning. Det är också av väsentlig betydelse att parterna blir hörda och förstådda vid medlingen och att de har en något bättre förståelse för varandras synpunkter.

Enligt statistik och erfarenheter kommer 70–80 procent av medlingarna fram till en förlikning. Dessutom ökar möjlighet-erna till försoning i fortsättningen, eftersom parterna ofta redan har startat en konstruktiv dialog. Tvister som varit föremål för medling avgörs sällan av en domare.

Var sker medlingen?

Vid de allmänna domstolarna kan tvistemål och ansökningsärenden medlas. I allmänhet sker medlingen i tingsrätten, men även i ett ärende som har överklagats till hovrätten är det möjligt att inleda medling.

I många ärendegrupper är det möjligt att tillämpa även andra alternativa tvistlösningsförfaranden. Till exempel i tvister som gäller konsumentskyddsfrågor kan man vända sig till konsumentrådgivningen och konsumenttvistenämnden och för brottmål finns ett särskilt medlingsförfarande. Domstolen kan då fastställa att det ingångna avtalet är verkställbart.

Vilka tvister kan tas upp till medling vid domstolen?

Sådana tvistemål och ansökningsärenden som också annars skulle handläggas av en domstol kan tas upp till medling. Tvis-ten kan gälla exempelvis ett avtal, en arvsfråga eller skadestånd, fastighetstvist, anställningstvist, tvist mellan grannar eller tvist om hyra för lägenhet.

Medling kan tillämpas också på frågor som gäller vårdnad om barn, umgängesrätt och underhåll för barn. Om medling i frågor som gäller barn kan du läsa mer här.

Medling är frivilligt och därför krävs det samtycke av alla parter i tvisten för att medling ska kunna inledas. Därtill förutsätts att saken är lämplig för medling och att medling är ändamålsenlig med hänsyn till parternas yrkanden. Beslutet om huruvida medling ska inledas fattas av domstolen.

Vad kostar medling?

För medling tas ut en rättegångsavgift precis som för andra ärenden som handläggs i domstol. Avgiften för medling är dock lägre än avgiften som tas ut för behandling av ett tvistemål i rättegång Om avgifterna kan du läsa mer här.

Parterna har rätt att anlita ett juridiskt biträde vid medling. I detta fall ska parterna själv betala arvodet och kostnadsersätt-ningen till biträdet och för dessa kostnader kan de inte kräva ersättning av motparten. En part kan på basis av sin ekono-miska ställning beviljas rättshjälp.

Om medlaren med parternas samtycke anlitar ett sakkunnigbiträde, ska parterna betala arvodet och kostnadsersättningen till sakkunnigbiträdet. Vid medling i vårdnadstvister är anlitande av ett sakkunnigbiträde som anvisats av kommunen dock avgiftsfritt för föräldrarna.

Hur får man sitt ärende till medling?

En part eller parterna i tvisten kan ansöka om medling i tingsrätten. I den fritt formulerade skriftliga ansökan ska anges parterna i tvisten och deras kontaktuppgifter samt en kort redogörelse för vad tvisten gäller.

Parterna kan också begära att en sak som är föremål för rättegång hänskjuts till medling. Även domaren kan föreslå att ett ärende tas upp till medling. Om ärendet tas upp till medling, får den som varit domare i rättegången inte fungera som medlare. I dessa fall tas det inte ut en separat avgift för medlingen.

Hur går medlingen till?

För att medlingen ska lyckas är det viktigt parterna har en genuin vilja att uppnå förlikning i ärendet.

Medlaren är en domare som genomgått domstolens medlingsutbildning. Det är inte hens uppgift att lösa tvisten, utan att hjälpa parterna att själva finna en lösning på sina meningsskiljaktigheter som alla kan acceptera. Medlingen tjänar parter-nas behov och den uppnådda förlikningen baserar sig således inte direkt på tillämpningen av lag.

Om det behövs särskild sakkunskap i det ärende som ska medlas, kan medlaren med parternas samtycke anlita ett sakkun-nigbiträde vid medlingen. Exempelvis vid medling i vårdnadstvister bistås medlaren i regel av en psykolog eller av en soci-alarbetare som är förtrogen med föräldraskap och barnets utveckling.

Medlingssammanträdet ska ordnas så snart som möjligt. För medlingen reserveras i regel en hel dag. I allmänhet strävas det efter att medlingen kan genomföras under en dag, men det är dock möjligt att fortsätta medlingen i flera dagar.

Medlingsprocessen består av ett inlednings-, utrednings-, förhandlings- och avslutningsskede. I utredningsskedet ska med-laren genom att ställa frågor utreda ärendets bakgrund, orsakerna till tvisten och parternas intressen i ärendet. Medlingen genomförs i regel genom förhandlingar, där alla parter är närvarande. Vid behov kan medlaren dock också diskutera med parterna var för sig.

Medling är i princip en offentlig process, men i praktiken är det ytterst sällsynt att utomstående är närvarande vid med-lingen. Parterna kan också begära att medlingen genomförs utan att allmänheten är närvarande. De samtal som medlaren för i enrum med bara en av parterna är dock alltid konfidentiella och dessa samtal är inte öppna för allmänheten. Det upprättas inget protokoll över medlingen och diskussionerna spelas inte in heller i övrigt.

Stadfästelse av förlikningen

Om parterna uppnår förlikning vid medlingen kan medlaren på parternas begäran stadfästa förlikningsavtalet. Detta inne-bär att avtalet blir ett verkställbart avgörande på basis av vilket exempelvis överenskomna betalningar, skadestånd eller underhåll kan drivas in genom utsökning. Om förlikningen inte stadfästs är det fråga om ett normalt avtal som är bindande för parterna.

Om medlingen misslyckas

Medlingen avslutas när en part meddelar att hen inte längre önskar fortsätta medlingen i saken. Även medlaren kan av-sluta medlingen om hen kommer fram till att det inte längre finns förutsättningar för förlikning.

Om saken är föremål för rättegång, ska rättegången i detta fall fortsättas. Medling fördröjer inte behandlingen av ett ärende vid rättegången, utan – om det inte uppstår någon förlikning – återgår ärendet till sin s.k. normala plats i väntan på rättegång. Vid rättegången ska ärendet behandlas av en annan domare. Medlaren berättar inte om medlingens innehåll för den domare som behandlar ärendet vid rättegången. Vid rättegången får parterna inte åberopa sådant som motparten har anfört under medlingen för att uppnå förlikning.

Mer information om domstolsmedling fås från tingsrätterna.

Medling utanför domstol

Tingsrätten kan på ansökan stadfästa en förlikning som uppnåtts vid medling utanför domstol så att den blir verkställbar. På detta sätt kan till exempel en överenskommen ersättning vid behov drivas in genom utsökning. Medling utanför domstol betyder bl.a. Finlands Advokatförbunds förlikningsförfarande och andra motsvarande förfaranden. Också förlikningar som ingåtts vid medling i brottmål kan stadfästas så att de blir verkställbara till den del de gäller ett tvistemål (till exempel ska-destånd).

Förlikningar som uppnåtts vid medling utanför domstol i ärenden som gäller vårdnad om barn, umgängesrätt och underhåll för barn kan dock inte i regel stadfästas av tingsrätten. Dessa avtal ingås och fastställs hos barnatillsyningsmannen.