Arbetsgivare


På denna sida har vi samlat information om arbetsgivare inom vårt förvaltningsområde. Inom justitieministeriets förvaltningsområde arbetar sammanlagt drygt 9 500 anställda på olika håll i Finland.

De största arbetsgivarna är domstolsväsendet, Brottspåföljdsmyndigheten, Utsökningsverket, Åklagarmyndigheten samt rättshjälps- och intressebevakningsdistrikten. Till förvaltningsområdet hör dessutom specialmyndigheter. En förteckning över dem finns på sidan Justitieministeriets förvaltningsområde.

Bekanta dig också med karriärberättelser om arbetet inom vårt förvaltningsområde.

Rättshjälps- och intressebevakningsdistrikten

Rättshjälps- och intressebevakningsdistrikten utgörs av sex distrikt som ordnar tjänster inom offentlig rättshjälp, ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning samt allmän intressebevakning. Tjänsterna inom rättssäkerhet och ekonomi produceras av distriktens rättshjälpsbyråer och intressebevakningsbyråer, vilka båda är 23 till antalet. Distriktens förvaltning sörjer för personal- och ekonomiförvaltning. Distrikten och deras byråer har cirka 1 200 anställda.

Rättshjälpsbyråerna hjälper enskilda personer i juridiska frågor och till exempel i ärenden som gäller straffrätt, familjerätt och arvsrätt. Vid rättshjälpsbyråerna ges också ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning. Vid rättshjälpsbyråerna arbetar bland annat offentliga rättsbiträden, rättshjälpssekreterare samt ekonomi- och skuldrådgivare.

Intressebevakningsbyråerna tillhandahåller allmän intressebevakning för personer som inte själva kan bevaka sina intressen eller sköta sina angelägenheter på grund av sjukdom eller något annat skäl. Vid intressebevakningsbyråerna arbetar allmänna intressebevakare och intressebevakningssekreterare.

Ta del av videor som berättar om rättshjälp, ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning samt intressebevakning på webbplatsen Valtiolle.fi (godkänn alla kakor för att kunna se videorna).

Åklagarmyndigheten

Åklagarmyndighetens uppgift är att ansvara för att det straffrättsliga ansvaret förverkligas, det vill säga att ett i lagen angivet straff följer av ett brott som begåtts. Åklagarmyndigheten är en central aktör i behandlingskedjan av brottsmål och är som enda myndighet delaktig i samtliga skeden brottsmålets behandling: i förundersökningen, åtalsprövningen och rättegången.

Åklagarmyndigheten består av riksåklagarens byrå, som fungerar som centralförvaltningsenhet, och fem åklagardistrikt som på 30 verksamhetsställen på olika håll i Finland ansvarar för den egentliga åklagarverksamheten.

Vid Åklagarmyndigheten arbetar ungefär 650 personer varav merparten, ungefär 460 personer, är åklagare som genomgått en juristutbildning. Därutöver arbetar ungefär 180 andra yrkespersoner vid Åklagarmyndigheten i olika stöd- och sakkunniguppdrag som hänför sig till sekreterararbete, personalförvaltning, ekonomi samt utbildning och kommunikation.

Lär dig om åklagararbetet med videoserien Som en allmän åklagare på YouTube.

Domstolsväsendet

Till domstolsväsendet hör domstolarna, Domstolsverket, som fungerar som centralämbetsverk, samt domarförslags- och domarutbildningsnämnderna. Det finns 36 domstolar och de indelas i allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och specialdomstolar.

Allmänna domstolar är tingsrätterna som handlägger brottsmål, tvistemål och ansökningsärenden och hovrätterna som verkar som fullföljdsdomstolar samt högsta domstolen som högsta rättsinstans. Förvaltningsdomstolarna behandlar besvär över myndighetsbeslut och till dem hör regionala förvaltningsdomstolar och Ålands förvaltningsdomstol samt högsta förvaltningsdomstolen som verkar som fullföljdsdomstol och högsta rättsinstans. Specialdomstolar är marknadsdomstolen, arbetsdomstolen och försäkringsdomstolen.

Domstolarna utövar dömande makt på ett självständigt och oberoende sätt, dvs. de avgör vad som är rätt i ett enskilt ärende – ärenden behandlas skriftligen eller vid ett sammanträde som hålls i en rättssal.

Vid domstolsväsendet arbetar sammanlagt cirka 3 500 personer, varav cirka en tredjedel utgörs av rättskipningspersonal med juristutbildning dvs. domare och föredragande. En stor personalgrupp vid domstolarna är också kanslipersonalen, som ansvarar för biträdande uppgifter inom rättskipningen eller för olika administrativa uppgifter, såsom personal- och ekonomiförvaltning, kommunikation, informationstjänst eller ämbetsverkstjänster. Vid tingsrätterna arbetar dessutom stämningsmän. Vid förvaltningsdomstolarna och specialdomstolarna finns sakkunnigledamöter med uppdraget som bisyssla.

Mer information om domstolsväsendet ger YouTube-videon om domstolsväsendet .

Brottspåföljdsmyndigheten

Brottspåföljdsmyndighetens huvuduppgift är att se till att de straff som utdöms av domstolarna verkställs i fängelser och som samhällspåföljder på ett lagligt och säkert sätt – Brottspåföljdsmyndigheten ansvarar också för verkställigheten av häktning.

Brottspåföljdsmyndigheten består av fyra ansvarsområden, som ansvarar för utveckling och styrning, klientprocesser, förvaltning och stödtjänster samt operativ verksamhet.
Inom ansvarsområdet för operativ verksamhet finns elva brottspåföljdscentraler som utgörs av regionalt verksamma fängelser och samhällsföljdsbyråer. Till organisationen hör dessutom intern revision, ledningens stöd, kommunikation och internationella ärenden.

Vid Brottspåföljdsmyndigheten arbetar cirka 2 750 yrkespersoner, varav ungefär hälften arbetar med övervaknings- och vaktuppgifter vid fängelser. Drygt 200 anställda arbetar med samhällspåföljder. Brottspåföljdsmyndigheten har arbetstillfällen även för till exempel sakkunniga, handledare, socialarbetare, lärare och präster.

Lär dig mer om Brottspåföljdsmyndigheten på Brottspåföljdsmyndighetens YouTube-videokanal .

Utsökningsverket

Utsökningsverket verkställer domar som domstolar meddelat samt driver in direkt utsökbara fordringar, såsom skatter och försäkringspremier. Utöver indrivning av penningfordringar omfattar utsökningens uppgifter bland annat vräkningar och säkringsåtgärder.

Till Utsökningsverket hör riksfogdens kansli, som ansvarar för centralförvaltningsuppgifter, verksamhetsenheterna för verkställighet, som ansvarar för verkställighetsuppgifter, samt enheten för gemensamma tjänster, som bland annat ansvarar för kundservice och uppgifter som hänför sig till registratorskontoret.

Större delen av indrivningen av penningfordringar inom utsökningen sköts med hjälp av elektroniska indrivningsmetoder vid en verksamhetsenhet för basverkställighet, vilket inte förutsätter att man träffar gäldenärerna. Fem regionala verksamhetsenheter för omfattande verkställighet ansvarar inom sina respektive områden bland annat för försäljningen av utmätt egendom samt övriga mer krävande verkställighetsuppgifter. Den riksomfattande enheten för specialverkställighet sköter verkställighetsuppgifter som kräver mycket utredningar och tid, deltar i myndighetssamarbete och i bekämpningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet.

Cirka 1 100 yrkespersoner arbetar vid Utsökningsverket bland annat som häradsfogdar, utsökningsinspektörer och -överinspektörer samt i chefs-, sakkunnig- och kontorsuppgifter. De anställda har en lägre eller högre högskoleexamen. Man kan bli behörig som utsökningsinspektör också genom att avlägga en yrkesexamen.

Läs mer om Utsökningsverket som arbetsgivare .

Ämbetsverk

Dataombudsmannens byrå

Dataombudsmannens byrå är en nationell tillsynsmyndighet som tryggar rättigheter och friheter vid behandlingen av personuppgifter Byrån främjar medvetenheten om de rättigheter och skyldigheter som förknippas med dataskydd och övervakar att behandlingen av personuppgifter är lagenlig. Dessutom har dataombudsmannens byrå ett omfattande samarbete med dataskyddsmyndigheter i övriga EU-länder och med olika intressenter.

Utöver dataombudsmannen och två biträdande dataombudsmän arbetar cirka 55 sakkunniga vid byrån. Största delen av personalen är jurister som är specialiserade på dataskyddslagstiftning, men vid dataombudsmannens byrå arbetar även bland annat sakkunniga inom juridik samt sakkunniga inom IT, informationshantering och kommunikation.

Läs mer om dataombudsmannens byrå och dess verksamhet.

Rättsregistercentralen

Rättsregistercentralen (RRC) är ett sakkunnigämbetsverk som hör till justitieministeriets förvaltningsområde och som ansvarar för främjande av digitalisering samt utveckling, administration och upphandling av IT-system inom förvaltningsområdet. Rättsregistercentralen har dessutom lagstadgade uppgifter som gäller registerförande, informationshantering och verkställighet av förmögenhetsstraff. Rättsregistercentralens ämbetsverk ligger i Tavastehus, och verksamheten har en nationell och global inverkan.

Rättsregistercentralens organisation är indelad i fem verksamhetsområden som utgörs av Systemtjänster, Informationstjänster, Intressentgrupptjänster, Förvaltningstjänster och Säkerhetstjänster.

Rättsregistercentralen har cirka 220 anställda med många olika utbildningsbakgrunder. Av dem arbetar cirka 140 med olika utvecklings- och administrationsuppgifter som gäller IT-tjänster och informationssystem, cirka 60 med uppgifter för verkställighet, registerföring och informationshantering samt cirka 20 i uppgifter för stöd av organisationens verksamhet. De vanligaste titlarna vid Rättsregistercentralen är IT-planerare och servicesakkunnig.

Läs mer om Rättsregistercentralen som arbetsgivare .

Publicerad 29.5.2024