Hovrättens historia

Kungliga Vasa hovrätt 1776 - 1808

Vasa hovrätt grundades år 1775. När Kung Gustav III på sin eriksgata försommaren 1775 anlände till Tavastehus, fattade han den 20 juni 1775 ett formellt beslut om administrativ och judiciell indelning.

Kungen utnämnde 27.6.1775 Åbo hovrätts yngsta hovrättsråd Adolf Fredrik Silversparre och flottans överkrigsdomare Adolf Tandefelt till hovrättsråd samt fem assessorer.

Sommaren 1776 utnämnde kungen revisionssekreterare, friherre Arvid Fredrik Kurck, 41 år, till president.

Den högtidliga invigningen av hovrätten hölls i Stockholms slott den 28 juni 1776. Greve Gustav Johan Ehrenssvärd har i sina detaljerade memoarer skildrat invigningen bland annat med orden "sådana festligheter har inte firats i Sverige sedan Gustav II Adolfs dagar". Hovrätten påbörjade sina sessioner 21.8.1776.

President Reuterholm underrättade den 1 mars 1808 hovrättspersonalen, som var samlad till session, om budet han fått från Lovisa att ryska trupper anfallit Finland. Ryska trupper kom även till Vasa. Överbefälhavare Buxhoevden gav order om att verksamheten skulle fortsätta utan avbrott. Hovrättens medlemmar svor, liksom övriga finländska tjänstemän, kejsaren trohetsed, utom advokatfiskalen lagman Bergvald som fängslades och fördes till Åbo. Han dömdes till döden men benådades. Han blev senare adlad i Sverige och tog namnet Wasastjerna.

Hovrätten råkade mitt upp i krigstumultet 1808, när finska och svenska trupper ryckte fram och försökte återerövra sina områden. I Vasa började ett plundringståg utan motstycke i 1808-1809 års krigshistoria. Ryska soldater trängde även in i hovrätten och dödade vaktmästare Abraham Wilén. De hotade också president Reuterholm, som dock överlevde tack vare sin hustrus hjärtskärande bön om nåd. Presidentens guldföremål bortrövades och ordensstjärnan på hans bröst slets loss. Efter denna händelse flyttade Reuterholm till sin lantgård och kom aldrig tillbaka för att sköta sin tjänst.

Den 25 augusti 1808 blev kungliga Vasa hovrätt kejserliga Vasa hovrätt. Greve Bushoevdens order lydde "den 21 oktober bör kejserliga Vasa hovrätts medlemmar, vid äventyrande av förlust av liv och egendom, utan dröjsmål lyda mina order". Så småningom återkom de ledamöter som flytt för sina liv i tjänst. I och med freden i Fredrikshamn 1809 tog kontakterna över Bottenviken slut.

Kejserliga Vasa hovrätt 1808 - 1917

År 1818 reformerades Vasa hovrätt genom att en andra avdelning grundades. Kejsar Alexander I besökte hovrätten och donerade sitt porträtt till hovrätten efter att ha sett porträttet i helfigur av kung Gustav III. Redan år 1812 hade man tagit upp frågan om inrättandet av en överrätt i Viborgs län. Den tredje hovrätten, Östra Finlands hovrätt, grundades dock först år 1839 i Viborg.

Ofärdsåren var svåra öven för Vasa hovrätt. Majoriteten av Vasa hovrätts ledamöter vägrade besvara den förfrågan som riktades till dem med stöd av den olagliga värnpliktslagen, om det i hovrätten eller i dess underätter fanns personer som borde befrias från aktiv värnplikt. Generalguvernör Bobrikov lät då avsätta de tre i tjänsteålder äldsta obstruerande ledamöterna i alla hovrätter, vilka deltagit i beslutet. Även andra orsaker till avsättningar förekom. Först efter att lagligheten återställts i och med 1905 års manifest, återinträdde i tjänst nästan alla de hovrättsledamöter som hade blivit avsatta. President Borenius lyckades dock under de svåra förhållandena vid Vasa hovrätt bevara den goda andan och förhindrade på så sätt demonstrativa massavgångar, vilka endast skulle ha försämrat hovrättens så svåra situation.

Vasa hovrätt 1917 -

Vasa hovrätts domkrets har då och då förändrats under Finlands självständighetstid. Vanligen har avsikten varit att utjämna målantalet vid de olika hovrätterna.

År 1962 grundades vattenöverdomstolen som överrätt för vattendomstolarna och arbetade som en division i Vasa hovrätt till år 1987, då den blev en självständig överrätt. Under 1970-talet inrättades två extra divisioner i hovrätten, vilket medförde en ökning av personalen.

De efterkrigstida vanliga regleringsbrotten och olika trafikbrott beroende på ökad trafik innebär ökad arbetsmängd. Rovaniemi hovrätt grundades 1979, vilket innebar en minskning av Vasa hovrätts målbalans. Den uppgick som mest till över 6000 oavjorda mål med en behandlingstid som översted två år. För närvarande arbetar cirka 60 tjänstemän i Vasa hovrätt. Hovrätten är uppdelad i två självständiga resultatansvariga avdelningar. Varje avdelning leds av en avdelningschef.

Vasa hovrätt har under sin verksamhet arbetat oavbrutet trots svåra förtrycksperioder och krigsår. Vasa hovrätt leds i dag av den trettiotredje presidenten Tapani Vasama.

Källa

Vaasan hovioikeus 1776 - 1976 : 200-vuotishistorian pääpiirteitä / Yrjö Blomstedt. - //Vaasan hovioikeus 1776 - 1976 - Vasa Hovrätt : kirjoituksia ja kuvia 200-vuotistaipaleelta / toim. Erkki Rintala. - Vaasa, 1976. - ISBN 951-99083-2-3

 
Publicerad 27.3.2019