Myndighetsavgöranden kan överklagas hos förvaltningsdomstolen

I regel kan beslut som fattats av statliga och kommunala myndigheter överklagas. Med beslutet följer information om hur och hos vem ändring i beslutet kan sökas. Om beslutet inte har denna så kallade besvärsanvisning, är det bra att fråga den myndighet som fattat beslutet varför detta är fallet.

I allmänhet kan ändring sökas direkt hos förvaltningsdomstolen. I vissa fall ska den som är missnöjd med ett beslut dock söka ändring hos den myndighet som fattat beslutet. I dessa ärenden kan ändring sökas hos förvaltningsdomstolen i beslut som genomgått rättelseförfarande. Till exempel i skatteärenden söks ändring först hos skattemyndighetens rättelsenämnd, varefter ändring kan sökas hos förvaltningsdomstolen.

Besvär över myndighetsbeslut är förvaltningsbesvär. Förvaltningsbesvär kan endast anföras av den berörda parten, dvs. av en person eller ett samfund vars rättigheter, intressen eller skyldigheter beslutet gäller.

I allmänhet kan kommunalbesvär anföras över beslut av kommunal myndighet av alla kommuninvånare oberoende av hur beslutet påverkar dem. Å andra sidan kan även förvaltningsbesvär anföras över kommunens beslut, men dessa kan endast anföras av den berörda parten – det kan till exempel handla om besvär över byggnadstillsyns- eller socialmyndighetens beslut.

Besvär hos förvaltningsdomstolen ska anföras skriftligt. Besvärsskriften kan vara fritt formulerad, men av den bör det framgå vilket beslut det handlar om och på vilka punkter ändring söks. Av besvären bör det framgå vad som ska ändras i beslutet och på vilka grunder det bör göras. Besvärsskriften bör även innehålla ändringssökandens namn och hemkommun samt kontaktuppgifter. Besvärsskriften ska undertecknas.

Till besvärsskriften ska sökanden foga det ursprungliga beslutet eller en kopia av det, uppgift om när ändringssökanden delgivits beslutet samt eventuella handlingar till vilka ändringssökanden hänvisar, såvida handlingarna inte redan finns hos den myndighet som fattat beslutet.

I allmänhet kan ett myndighetsbeslut inte verkställas innan besvärstiden löpt ut eller besvären över beslutet avgjorts slutgiltigt. Skatter och andra offentliga avgifter ska dock betalas trots besvär. Även i kommunala ärenden kan beslut i regel verkställas även om de överklagats. Ändringssökanden kan dock alltid vid besvär begära att förvaltningsdomstolen förbjuder eller avbryter verkställandet av ett beslut.

Förvaltningsdomstolen strävar efter att behandla ärendena i den ordning som de anhängiggjorts. Vissa ärenden, såsom besvär relaterade till barnskyddet och uppsägning av tjänsteinnehavare, behandlas som brådskande ärenden i domstolen.

I förvaltningsdomstolen avgörs ärendena i regel skriftligt, men under de senaste åren har det blivit vanligare med muntlig förhandling och syneförrättning.

Efter att ett ärende blivit anhängigt bereder förvaltningsdomstolen motparten en möjlighet att ge sin förklaring. Vid behov ordnas muntlig förhandling, där parter, vittnen och sakkunniga kan höras. Muntlig förhandling utgör en del av utredningen och beredningen av ärendet, som kan fortsätta efter den muntliga förhandlingen. Det egentliga beslutet fattas senare vid förvaltningsdomstolens sammanträde.

Förvaltningsdomstolen kan också förrätta syn, dvs. på plats bekanta sig med de omständigheter som är viktiga för att avgöra ärendet. Syn förrättas i synnerhet i bygg- och miljöärenden.

I förvaltningsdomstolens beslut nämns det alltid om beslutet kan överklagas och om besvärstillstånd krävs för det. I de flesta fall kan den som är missnöjd med förvaltningsdomstolens avgörande överklaga det hos högsta förvaltningsdomstolen eller söka besvärstillstånd för det. En del ärenden har besvärsförbud.

 
Publicerad 4.4.2017