Nämndemän

Nämndemän vid tingsrätten -broschyr

‍

Nämndemännens roll vid handläggningen av brottmål

I tingsrätten deltar nämndemännen i handläggningen av brottmål och jordrättsmål. Nämndemannasammansättningen består av en lagfaren ordförande och två nämndemän.

När målet har genomgått en ingående behandling i tingsrätten ska parterna och allmänheten avlägsna sig från tingssalen. Beslutsöverläggningen inleds. Om det är fråga om en nämndemannasammansättning går ordföranden, en lagfaren domare, först igenom de viktigaste dragen i målet och redogör för vad lagen säger om fallet. Sedan framför hen sin egen ståndpunkt.

Om någon av rättens medlemmar är av annan åsikt än ordföranden måste omröstning förrättas. Ordföranden säger sin mening först och därefter medlemmarna i tur och ordning enligt tjänsteår börjande med den yngsta. Om rösterna faller jämnt segrar den ståndpunkt som är lindrigare ur den åtalades synpunkt.

Hur tingsrätten har nått fram till sitt avgörande framgår av domskälet. Den åsikt som förlorat vid en eventuell omröstning antecknas som bilaga (skiljaktig mening) till domen.

Vem är lämplig som nämndeman?

• En nämndeman ska vara finsk medborgare och bosatt i en kommun som hör till tingsrättens domkrets.
• Nämndemannen får inte vara försatt i konkurs och hens handlingsbehörighet får inte ha begränsats.
• Hen ska dessutom vara lämplig för nämndemannauppdraget.
• Den som är under 25 år kan inte utses till nämndeman, liksom inte heller den som har fyllt 65.
• Nämndemannen ska vara en opartisk lekman. Därför kan en person som innehar en tjänst vid en allmän domstol eller vid Brottspåföljdsmyndigheten eller som är allmän åklagare eller bedriver advokatverksamhet inte väljas till nämndeman. Inte heller den som utför utsökningsuppgifter eller förundersökning vid brott eller arbetar som polis eller vid Tullen får vara nämndeman.

Val av nämndeman

Antalet nämndemän vid tingsrätterna fastställs av Domstolsverket. Om flera kommuner hör till tingsrättens domkrets, fastställer Domstolsverket i första hand antalet nämndemän som väljs från varje kommuns område i förhållande till antalet kommuninvånare. Från varje kommun ska dock väljas minst en nämndeman.

Innan antalet nämndemän fastställs eller ändras ska tingsrätten och en kommun som hör till tingsrättens domkrets ges tillfälle att yttra sig i ärendet.

Nämndemannen väljs av kommunfullmäktige för en tid som motsvarar kommunfullmäktiges mandattid. Om flera nämndemän väljs från kommunen, ska de så jämlikt som möjligt företräda kommuninvånarnas ålders-, köns-, språk- och yrkesfördelning.

Fastän de kommunala förtroendevalda oftast utses på politiska grunder får nämndemännen i tingsrätten inte uppträda under någon partibeteckning. Nämndemännens uppgifter kan inte heller anses utgöra ett kommunalt förtroendeuppdrag även om de utses av kommunfullmäktige. Snarare handlar det om ett statligt förtroendeuppdrag. En domstolsledamot ska vara absolut opartisk. Hen skipar rättvisa, tolkar lagen.

Om en nämndeman blir olämplig för sitt uppdrag ska tingsrätten befria hen från det. En nämndeman kan bli olämplig för uppdraget till exempel om hen gör sig skyldig till ett brott.

Om en nämndeman är permanent förhindrad att sköta sitt uppdrag ska kommunfullmäktige skyndsamt utse en ny nämndeman i hens ställe.

Nämndemannens skyldigheter

Domarförsäkran

Innan en tingsrättsmedlem börjar sköta sitt uppdrag ska hen avge domarförsäkran. Nämndemannen ska vid tingsrättens sammanträde avge domarförsäkran.

Att anmäla jäv

En tingsrättsmedlem är jävig när en part eller någon annan har grundad anledning att tvivla på hens opartiskhet i ärendet i fråga. Tingsrättsmedlemmen ska då på eget initiativ dra sig ur behandlingen av målet, jäva sig. Om jävsfrågan är oklar ska den diskuteras innan målet börjar behandlas.

Oftast uppkommer jäv till följd av att en domstolsledamot står i ett alltför nära förhållande till en part i ett mål eller till någon annan som deltar i rättegången (till exempel ett vittne, en sakkunnig) eller till själva målet. Ett nära förhållande kan vara grundat på släktskap eller något annat särskilt förhållande mellan domstolsledamoten och parten. Jäv kan också följa av en affärsförbindelse med en part eller av aktiv verksamhet i ett bolag som är part i rättegången.

Medlemskap i styrelsen för ett aktiebolag eller någon annan sammanslutning gör en tingsrättsmedlem jävig i frågor som gäller sammanslutningen. Verksamhet i ett kommunalt förvaltningsorgan kan medföra jäv i brottmål där kommunen är målsägande. Om en tingsrättsmedlem tidigare har deltagit i behandlingen av samma ärende hos någon annan myndighet eller i någon annan domstol bör hen dra sig ur behandlingen av ärendet i tingsrätten. Om en tingsrättsmedlem själv är part i en rättegång, kan hen vara jävig att behandla någon annans likadana ärende.

Redogörelse för bindningar

En nämndeman ska innan hen inleder sitt uppdrag till tingsrätten lämna en redogörelse för sina bindningar. Uppgifterna om bindningar införs i registret över domares bindningar och bisysslor, som togs i bruk i början av 2017. Registret förs av Rättsregistercentralen och det är offentligt.

Tystnadsplikt

Domstolsledamöterna är skyldiga att hemlighålla de överläggningar rätten förde innan den fattade sitt beslut.

Närvaroplikt

Handläggningen av ärenden vid tingsrättens sammanträden ska vara koncentrerad och fortlöpande. Samma domare handlägger målen från början till slut. Tingsrätten måste därför kunna lita på att också nämndemännen infinner sig i rätten i tur och ordning och stannar där så länge sammanträdet varar.

Om en nämndeman insjuknar eller annars är förhindrad att sköta sitt uppdrag, ska hen omedelbart underrätta tingsrätten om saken.

I vissa undantagsfall kan tingsrätten fatta beslut med en nämndemannasammansättning bestående av juristordföranden och en nämndeman.

Nämndemannens rättigheter

I alla mål där en nämndeman deltar i behandlingen är hen en befullmäktigad medlem av tingsrätten. En nämndeman har individuell rösträtt. Hen har en domares befogenheter.

Efter lång och förtjänstfull verksamhet kan en nämndeman beviljas titeln häradsdomare. I praktiken beviljas titeln endast efter en minst tio år lång framgångsrik nämndemannaverksamhet.

Nämndemännen har också rätt till ersättning för sitt arbete. Nämndemannen betalas sammanträdesarvode av statens medel och ersättning för förlorad arbetsförtjänst och resekostnader. Justitieministeriet fastställer ersättningsgrunderna och beloppet.

För rätten att avsäga sig ett nämndemannauppdrag gäller samma grunder som för kommunala förtroendeuppdrag:

• Den som har fyllt 60 får alltid avsäga sig ett förtroendeuppdrag - till och med mitt under pågående mandatperiod.
• Också den som har innehaft samma förtroendeuppdrag under de fyra närmast föregående åren eller kommunala förtroendeuppdrag under sammanlagt åtta år har rätt att avsäga sig ett förtroendeuppdrag.
• Kommunfullmäktige kan bevilja en nämndeman befrielse från hens uppdrag också av något annat giltigt skäl.

Nämndemannens ansvar

En nämndeman betraktas både ur straffrättslig och skadeståndsrättslig synpunkt som en tjänsteman på samma sätt som andra förtroendevalda som utsetts till offentliga uppdrag.

När tingsrätten håller överläggningar inför ett beslut, redogör den lagfarna ordföranden först för de frågor som kommer upp i ärendet och vilka bestämmelser som ska tillämpas på dem. Eftersom nämndemannens avgörande i målet utgår dels från hens egen syn på saken, dels på ordförandens redogörelse under beslutsöverläggningen, bedöms nämndemannens ansvar särskilt i varje situation.