Domartjänster

Domstolsväsendet har till uppgift att utöva rättskipning i tvistemål, brottmål, ansöknings- och förvaltningsärenden och därmed tillgodose rättsskyddet. Allmänna domstolar är högsta domstolen, hovrätterna och tingsrätterna. Allmänna förvaltningsdomstolar är högsta förvaltningsdomstolen och de regionala förvaltningsdomstolarna. Specialdomstolar är marknadsdomstolen, arbetsdomstolen, försäkringsdomstolen och riksrätten.

Ordinarie domare utnämns i enlighet med Finlands grundlag av republikens president utifrån statsrådets förslag till avgörande. För tillsättning av andra än de högsta domstolarnas domartjänster finns en oberoende domarförslagsnämnd. Till dessa andra domartjänster hör tjänsterna som hovrättspresident, hovrättsråd, lagman vid en tingsrätt, tingsdomare, förvaltningsrättsöverdomare, förvaltningsrättsdomare, överdomare vid försäkringsdomstolen, försäkringsrättsdomare, president vid arbetsdomstolen, arbetsdomstolsråd, överdomare vid marknadsdomstolen, marknadsrättsdomare och marknadsrättsingenjör samt jordrättsingenjör vid en tingsrätt som är jorddomstol. De flesta av dessa tjänster har indelats i tjänster i högre och lägre löneklass. Närmare bestämmelser om riksrättens sammansättning, domföra medlemsantal och verksamhet utfärdas genom lag.

 
Syftet med domstolslagen (673/2016) är att personer med mångsidig erfarenhet av olika juristuppgifter skulle utnämnas till domare. Det är därför önskvärt att den som utnämns till domare före utnämningen inte bara har erfarenhet av domstolsarbete utan också av andra juristyrken och mer allmänt av samhällsverksamhet.


En ordinarie domartjänst och en chefsdomartjänst som tillsätts för viss tid ska ledigförklaras innan tjänsten tillsätts. När domstolen beslutar om ledigförklaring av en domartjänst ska den meddela om det krävs särskilda språkkunskaper eller annan specialkunskap av den som ska utnämns till tjänsten.
De ordinarie domartjänster som ledigförklaras finns alltid i Valtiolle.fi-rekryteringssystemet och på justitieförvaltningens oikeus.fi-webbplats (på sidan lediga arbetsplatser) .

Behörighetsvillkor

Till domare kan enligt 10 kap. 1 § i domstolslagen utnämnas rättrådiga finska medborgare som har avlagt annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt och som genom sin tidigare verksamhet vid en domstol eller i andra uppgifter har visat sig ha de insikter i de uppgifter som hör till tjänsten och de personliga egenskaper som en framgångsrik skötsel av tjänsten förutsätter.


Den juridiska examen som är behörighetsvillkor kan också ha avlagts utomlands, om utbildningsstyrelsen genom sitt beslut har jämställt examen med en annan högre högskoleexamen i juridik i Finland än magisterexamen i internationell och komparativ rätt. Examen ska ha avlagts och utbildningsstyrelsens beslut fåtts före ansökningstidens utgång.


Av den som utnämns till hovrättspresident, lagman vid en tingsrätt, överdomare vid en förvaltningsrätt, överdomare vid försäkringsdomstolen, president vid arbetsdomstolen och överdomare vid marknadsdomstolen förutsätts dessutom ledarförmåga.


Därtill krävs utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i befolkningsmajoritetens språk inom domstolens domkrets och vid enspråkiga domstolar nöjaktig förmåga att förstå och i tal använda det andra språket samt vid tvåspråkiga domstolar nöjaktig förmåga att i tal och skrift använda det andra språket. Behörighetsvillkor för särskilda språkdomartjänster är utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i befolkningsminoritetens språk inom domstolens domkrets samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i majoritetens språk.

Behandlingen av ärenden i domarförslagsnämnden

Innan domarförslagsnämnden gör en utnämningsframställning begär nämnden utlåtande om de sökande av den domstol som har fattat beslut om ledigförklaring av tjänsten. När det gäller tingsdomartjänster begär nämnden dock utlåtande om de sökande av respektive hovrätt och dessutom av den tingsrätt där tjänsten är ledigförklarad. Nämnden kan också inhämta andra utlåtanden och utredningar samt höra sökande och sakkunniga.


Den domstol som har ledigförklarat tjänsten ska för sitt utlåtande skaffa en tillräcklig bedömningsgrund för alla sökande som ska beaktas på basis av uppgifterna i meritsammandragen. Om domstolen som yttrar sig om saken inte känner en sökande tillräckligt väl, kan ett skriftligt utlåtande begäras av sökandens nuvarande eller tidigare arbetsplats, såsom en annan domstol eller något annat ämbetsverk. Utredningen ska i mån av möjlighet inhämtas också om beaktansvärda sökande som arbetar utanför domstolsväsendet. Domstolen kan också innan den ger sitt utlåtande intervjua sökandena. I fråga om chefsdomartjänster kan det också göras lämplighetsbedömningar av sökandena.


När domstolarnas utlåtanden inkommit till domarförslagsnämnden ges de sökande tillfälle att yttra sig med anledning av de utlåtanden och utredningar som inhämtats vid beredningen av utnämningsärendet. De utnämningshandlingar som lämnas till sökandena är sekretessbelagda när det gäller bedömningen av de som söker tjänsten. Sökandena får inte för utomstående röja sådana uppgifter i utlåtandena som gäller bedömningen av de andra sökandenas meriter. Handlingarna innehåller också sådana personuppgifter om sökandena som ska behandlas i enlighet med bestämmelserna om dataskydd.

Domarförslagsnämndens utnämningsframställning

Domarförslagsnämnden har till uppgift att bereda tillsättningen av tjänster och på basis av ansökningarna och utlåtandena göra sådana motiverade framställningar om utnämning till domartjänster som lämnas till statsrådet för föredragning av utnämningsärendet för republikens president.


Vid utnämningsprövningen bedöms de sökandes kompetens och förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde. Förtrogenheten bedöms på basis av de kunskaper och den yrkesskicklighet som sökandena uppnått genom sin utbildning och i sina tidigare arbetsuppgifter. Utgångspunkten för bedömningen är att utreda om sökandena de facto klarar av att sköta de uppgifter som tjänsten omfattar. Förtrogenhet omfattar bland annat kännedom om materiellträttsliga frågor och processen, behärskning av juridiska principer, förmåga att identifiera och lösa problem, förmåga att göra sig förtrogen med det rättsliga materialet och sakinnehållet i ett mål, förmåga att motivera avgörandena och språkkunskaper. Skickligheten kan uppnås även genom andra juristuppgifter än arbete enbart inom domstolsväsendet. Sådana andra juristuppgifter är bland annat verksamhet som advokat, åklagare, universitetsforskare eller -lärare samt lagberedningsuppgifter och juristuppgifter inom förvaltningens olika sektorer. Den som utnämns till domare förutsätts dessutom ha de personliga egenskaper som behövs i en domartjänst. Med dessa avses talang, arbetsförmåga, initiativrikedom, effektivitet och ledarförmåga. De personliga egenskaperna omfattar också sådana yrkesetiska egenskaper som krävs av en domare: förmåga att fatta självständiga beslut, oberoende, vilja att utveckla sig själv, samarbetsförmåga samt en positiv inställning till arbete och ändringar i arbetet.


Ordförande i domarförslagsnämnden är en av högsta domstolen vald ledamot och vice ordförande en av högsta förvaltningsdomstolen vald ledamot. Övriga ledamöter är en hovrättspresident, överdomaren vid en förvaltningsdomstol, lagmannen vid en tingsrätt, en annan ordinarie hovrättsdomare, en tingsdomare, två förvaltningsrättsdomare eller en förvaltningsrättsdomare och en domare vid en specialdomstol, en advokat, en åklagare och en ledamot som företräder den juridiska forskningen och undervisningen. Domarförslagsnämnden är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och minst åtta andra ledamöter eller ersättare är närvarande. Domarförslagsnämnden har därtill en sekreterare som ska ha en examen i juridik och god kännedom om domstolarnas verksamhet.

Publicerad 11.11.2020