Att överklaga

Den part som inte är nöjd med tingsrättens dom eller beslut kan överklaga avgörandet, om det inte är förbjudet särskilt i vissa fall. Innan hovrätten tar upp ett besvärsmål för prövning, behövs det dock i regel tillstånd till fortsatt handläggning.

I samband med avgörandet av målet eller ärendet ges parterna skriftliga anvisningar om hur ändring kan sökas och anvis-ningar finns också tillgängliga vid tingsrätternas kanslier.

Av besvärsanvisningen framgår t.ex. till vilken hovrätt besvären ska lämnas. Anvisningarna i den besvärsanvisning som fogats till tingsrättens avgörande ska iakttas.

Missnöjesanmälan

Den som överklagar beslutet ska först anmäla missnöje till tingsrätten inom sju dagar efter avgörandet. Missnöje ska anmä-las muntligt eller skriftligt till den tingsrätt som avgjort målet eller ärendet.

Om anmälan om missnöje inte inlämnas till tingsrätten inom den utsatta tiden vinner avgörandet laga kraft dvs. blir slutgil-tigt. För missnöjesanmälan finns en blankett, men anmälan kan också göras utan blankett. Tingsrätten meddelar i varje avgörande hur ändring kan sökas.

Också ändringssökandens motpart kan överklaga tingsrättens avgörande, även om hen inte har anmält missnöje (mot-besvär).

Tidsfrist för inlämnande av besvär

Tidsfristen för inlämnande av besvär är 30 dagar från den dag då tingsrättens avgörande avkunnades eller meddelades. Besvär som inte har anförts inom utsatt tid lämnas utan avseende. Då vinner avgörandet laga kraft dvs. blir slutgiltigt.

Besvärsskrift

Besvärsskriften ska lämnas till tingsrätten, men den riktas till hovrätten. Av besvärsanvisningen framgår också vad som ska framgå av besvärsskriften.

I besvärsskriften ska anges

  1. tingsrättens avgörande i vilket ändring söks
  2. till vilka delar ändring söks i tingsrättens avgörande
  3. vilka ändringar som yrkas i tingsrättens avgörande
  4. de grunder på vilka ändring yrkas och i vilken mån domskälen i tingsrättens avgörande enligt ändringssökanden är fel-aktiga
    4a. grunden för tillstånd till fortsatt handläggning i mål där tillstånd behövs och skälen till att ändringssökanden anser att det finns grund för tillståndet, om inte dessa annars framgår av besvärsskriften
  5. de bevis som ändringssökanden önskar åberopa och vad ändringssökanden vill styrka med vart och ett av bevisen
  6. en eventuell begäran om att huvudförhandling ska hållas i hovrätten.

I ett tvistemål får en part inte i hovrätten åberopa andra omständigheter eller bevis än de som har lagts fram i tingsrätten, utom då parten gör sannolikt att hen inte har kunnat åberopa omständigheten eller beviset i tingsrätten eller att hen har haft giltiga skäl att inte göra det.

Motbesvär

Om motparten sökt ändring i tingsrättens avgörande kan en part också för sin del överklaga avgörandet, även om parten ursprungligen hade varit beredd att nöja sig med tingsrättens avgörande. Denna besvärsmöjlighet kallas motbesvär.

För att anföra motbesvär behöver man inte anmäla missnöje. Motbesvär ska anföras inom två veckor från utgången av ändringssökandens besvärstid. I tingsrättens besvärsanvisning ingår anvisningar också för anförande av motbesvär.

Motbesvären förfaller om de ursprungliga besvären återkallas, förfaller eller avvisas, eller om ändringssökanden inte meddelas tillstånd till fortsatt handläggning. Motbesvären förfaller dock inte om besvären återkallas först vid huvudför-handlingen.

Bemötande av besvären

Vid behov begär hovrätten ett bemötande av motparten med anledning av besvären. Tillsammans med begäran om ett bemötande skickar hovrätten också besvären och med dem förknippade dokument för kännedom.

I bemötandet ska anges

  • sådana uppgifter genom vilket målet kan identifieras, såsom målets nummer och parternas namn
  • om motparten medger eller motsätter sig ändringssökandens ändringsyrkanden
  • motpartens uppfattning om grunderna för ändringssökandens yrkanden och de omständigheter som motparten önskar åberopa
  • motpartens bevis och vad som ska styrkas med varje bevis.

I ett tvistemål får en part inte i hovrätten åberopa andra omständigheter eller bevis än de som har lagts fram i tingsrätten, utom då parten gör sannolikt att hen inte har kunnat åberopa omständigheten eller beviset i tingsrätten eller att hen har haft giltiga skäl att inte göra det.

Tillstånd till fortsatt handläggning

När tingsrättens avgörande överklagas genom besvär behövs det i regel tillstånd till fortsatt handläggning. Tillstånd till fort-satt handläggning behövs i brottmål, tvistemål och ansökningsärenden.

En svarande i ett brottmål som har dömts till strängare straff än fängelse i åtta månader behöver dock inte tillstånd till fortsatt handläggning, om besvären avser det brott som tillräknats hen eller straffet. När straffets stränghet bedöms beak-tas inte böter eller andra straffrättsliga påföljder (t.ex. körförbud och förverkandepåföljd) som har dömts ut utöver fäng-else.

Åklagaren eller målsäganden i ett brottmål behöver inte tillstånd till fortsatt handläggning om svaranden i ett brottmål har dömts till strängare straff än fängelse i åtta månader och besvären avser det brott som tillräknats svaranden eller straffet.

Tillstånd till fortsatt handläggning ska meddelas, om

  • det finns anledning att betvivla att tingsrättens domslut är riktigt,
  • det inte är möjligt att bedöma om tingsrättens domslut är riktigt utan att tillstånd till fortsatt handläggning medde-las,
  • det är viktigt att meddela tillstånd med tanke på lagens tillämpning i andra likadana mål, eller om
  • det finns andra vägande skäl till att meddela tillstånd.

Om det i besvären påstås att det finns anledning att betvivla att domslutet i tingsrättens avgörande är riktigt, behöver till-stånd till fortsatt handläggning dock inte beviljas enbart för ny bedömning av bevisningen, om det inte finns grundad an-ledning att betvivla att domslutet i tingsrättens avgörande är riktigt på basis av de omständigheter som framförts i besvä-ren.

Hovrätten beslutar om tillstånd till fortsatt handläggning ska beviljas genom skriftligt förfarande på basis av tingsrättens avgörande, besvären samt vid behov bemötande som begärs av ändringssökandens motpart och vid behov även annat rättegångsmaterial.

Om tillstånd till fortsatt handläggning beviljas i målet, underrättas både ändringssökanden och ändringssökandens motpart om detta.

Om tillstånd till fortsatt handläggning inte meddelas, står tingsrättens avgörande fast.

Publicerad 25.1.2021