Rättegångsskeden

Förberedelse i brottmål

Tingsrätten börjar handlägga ett brottmål när åklagarens stämningsansökan har kommit till tingsrätten. Vid behov ber tingsrätten målsäganden meddela sitt skadeståndsanspråk om inte åklagaren yrkar skadestånd för hans räkning.

Till svaranden skickas en stämning, i vilken hen kallas till huvudförhandlingen för att besvara det framlagda straffyrkandet och målsägandens skadeståndsanspråk. Svaranden kan uppmanas att redan före huvudförhandlingen tillställa tingsrätten ett skriftligt svaromål.

Tingsrätten skickar kallelse till huvudförhandlingen också till de vittnen och målsägande vilkas närvaro behövs för att saken ska kunna utredas.

De målsägande som inte meddelat skadeståndsanspråk eller vars skadeståndsyrkanden framställs av åklagaren får ingen kallelse. De får komma till huvudförhandlingen, men de måste själva ta reda på när den hålls. Några tingsrätter skickar ett meddelande om sammanträdet till alla målsägande i målet.

Huvudförhandling

Vanligtvis är rättegången offentlig vilket betyder att vem som helst kan komma och följa den om hen så önskar. Domstolen kan dock i vissa fall besluta om att målet ska handläggas bakom stängda dörrar.

Huvudförhandlingen i ett brottmål pågår i de vanligaste typerna av mål högst några timmar. Handläggningen av omfattande och komplicerade mål kan kräva flera dagar. I rättegången handläggs målet muntligen.

Huvudförhandlingen i brottmål börjar med att åklagaren framställer åtalet dvs. straffyrkandet och grunderna för det samt eventuella andra yrkanden. Åklagaren lägger också fram målsägandenas skadeståndsyrkanden, om hen har åtagit sig att föra deras talan. Dessutom motiverar åklagaren sina yrkanden.

Därefter hörs målsäganden. Om åklagaren inte har framställt målsägandens skadeståndsyrkanden, framställer målsäganden dem. Målsäganden har även rätt att förena sig med åklagarens straffyrkande eller yrka på annat straff. En målsägande kan också yrka på ersättning för rättegångskostnader.

Efter det hörs svaranden. Hen kan antingen medge att hen har begått den gärning som åklagaren påstår eller bestrida den. Svaranden svarar också om hen går med på att betala det skadestånd som målsäganden yrkat.

Därefter motiverar åklagaren och målsäganden sina ståndpunkter närmare. Åklagaren ger sin uppfattning av vad som har hänt i saken och varför hen har beslutat att lägga fram åtal enligt stämningsansökan (åklagarens sakframställan). Målsäganden motiverar sina skadeståndsyrkanden och de belopp som yrkas.

Därefter tar svaranden ställning till åklagarens och målsägandenas åsikter.

Efter detta skede övergår man till bevisupptagning. Först går man igenom de skriftliga bevisen. Därefter hörs målsäganden, den åtalade och vittnena. Berättelserna spelas in. Alla bevis som man vill åberopa ska genomgås vid huvudförhandlingen, eftersom tingsrätten inte får beakta bevis eller förhörsberättelser som antecknats i förundersökningsprotokollet.

I slutpläderingarna lägger parterna fram sina åsikter om huruvida åtalet har blivit bevisat och om hur tingsrätten borde döma i målet.

Tingsrätten ger sitt avgörande muntligt (avkunnar domen) direkt i sammanträdet eller meddelar det senare skriftligt som en kanslidom. Domen kan då avhämtas i kansliet eller den kan på begäran sändas till parterna, till exempel per e-post.

Ibland kommer den åtalade som förordnats att personligen infinna sig i huvudförhandlingen inte till sammanträdet. I vissa fall kan huvudförhandlingen hållas också då och t.ex. vittnen kan höras. Målet kan ändå inte avgöras genast och ofta måste huvudförhandlingen helt ställas in. Den åtalade som uteblivit från huvudförhandlingen döms till böter för frånvaro och förordnas att bli hämtad till nästa sammanträde. Polisen sköter gripandet av hen.

Enkla brottmål kan behandlas även så att svaranden inte behöver vara närvarande i huvudförhandlingen. Då är det oftast fråga om mål där det inte behövs en särskild bevisning. I samband med stämningen meddelar tingsrätten om svaranden får utebli från huvudförhandlingen. Om svaranden inte infinner sig, redovisas för hens uppfattning i hens förundersökningsberättelse eller skriftliga svaromål.

Om en part inte är nöjd med tingsrättens dom, kan hen söka ändring genom att överklaga den hos hovrätten. Tingsrätten ger i samband med varje dom anvisningar om hur ändring ska sökas.

Skriftligt förfarande

Enkla brottmål, såsom trafikfylleri, stöld och misshandel för vilka det inte kan dömas ett fängelsestraff som är längre än två år, kan avgöras i tingsrätten på basis av ett skriftligt förfarande utan huvudförhandling.

En förutsättning för skriftligt förfarande är att den åtalade erkänner brottet som redovisas i åtalet och samtycker till att målet avgörs utan huvudförhandling. Också brottsoffret, dvs. målsäganden måste ge sitt samtycke. Ett skriftligt förfarande är inte möjligt om brottet har begåtts före fyllda 18 år.

I samband med förundersökningen frågan polisen av den som misstänks för brott och målsäganden om de samtycker till ett skriftligt förfarande. När åklagaren utarbetar ett åtal överväger hen om huvudförhandlingen i tingsrätten är nödvändig och gör en framställning om den i stämningsansökan. Om det finns förutsättningar för ett skriftligt förfarande, frågar tingsrätten i samband med stämningen på nytt skriftligen om den åtalade erkänner brottet och om hen samtycker till det skriftliga förfarandet. Svaret ges på en blankett som utarbetats för detta ändamål. Också åklagaren kan ha hand om stämningen på tingsrättens vägnar.

Den åtalade kan senare återkalla sitt samtycke om målet inte ännu har avgjorts. Den åtalade har rätt att skriftligen besvara åtalet och om han så vill också ge ett muntligt uttalande till tingsrätten. Dessa åtgärder syftar till att garantera att ingens rättsskydd kränks.

I det skriftliga förfarandet avgör domaren målet på basis av dokumenten som gäller ärendet och beslutet ges på en på förhand bestämd dag i tingsrättens kansli. Samma dag postas det till den åtalade och sådan målsägande som har framställt yrkanden i målet. Avgörandet innehåller också anvisningar för sökande av ändring. Avgörandet kan bygga endast på sådant skriftligt material som parterna har åberopat. Om det i målet måste höras vittnen eller om det annars framförs motstridig bevisning, är det skriftliga förfarandet inte möjligt utan målet ska föras till huvudförhandling.

På basis av det skriftliga förfarandet kan dömas ett bötesstraff eller ett villkorligt eller ovillkorligt fängelsestraff högst på nio månader. Även samhällstjänst är möjlig. Det är ändå mycket exceptionellt att det utan huvudförhandling döms till ett fängelsestraff som åtminstone är över sex månader. Över sex månaders fängelsestraff kan i det skriftliga förfarandet utdömas bara när svaranden har reserverats möjlighet att ge ett muntligt uttalande.