Vanliga frågor om att vittna i
domstol

På den här sidan har vi samlat vanliga frågor om att vittna i domstol.

Kallelse till vittne att infinna sig till domstolen

Genom vittnesförhör utreder domstolen vad som har hänt i ett brottmål eller ett tvistemål.

Genom att berätta vad du vet i saken och genom att svara på parternas frågor hjälper du parterna att nå ett rättvist och så väl informerat avgörande som möjligt.

Nej, det har du inte. Vittnen kallas att vittna vid vite, eftersom utredningen av saken är ytterst viktig med tanke på parternas rättsskydd. Därför är det inte möjligt att vittnande skulle kunna baseras på att vittnen vittnar enbart frivilligt.

Du kan inte vägra vittna, om du är ett vittne som åklagaren har åberopat i ett brottmål. Utredningen av brott är ytterst viktigt med tanke på såväl offrets som den åtalades rättsskydd, och därför är det en medborgerlig skyldighet att vittna. Ett undantag är till exempel att en nära anhörig till en part kan vägra vittna.

Ibland kan en av parterna i ett brottmål kalla dig att vittna för hens räkning. I tvistemål kallas vittnena däremot alltid parterna. I sådana fall kan du vanligtvis diskutera saken med den part som ber dig vittna. Men om en part anser att det är viktigt att du ska höras, kan hen begära att domstolen förpliktar dig att vittna, även om du själv motsätter dig det.

Arbetsgivaren är skyldig att låta dig vittna också mitt under arbetsdagen. Berätta för din arbetsgivare om att du ska vittna i domstol och tidpunkten för det och kom överens om arbetsarrangemangen.

Ja, det kan arbetsgivaren göra. Den förlust som vittnet på detta sätt orsakas ersätts som en ekonomisk förlust som vittnet ska underrätta domstolen om.

Också företagare är skyldiga att vittna när de kallas till domstol. Försök att hitta en ersättare för dig själv medan du ska vittna. Nödvändiga kostnader för vikarie ersätts (se Vittnesarvode och ersättningar).

Att vittna personligen är en stark huvudregel. Ett vittne kan dock under vissa förutsättningar höras per telefon eller via videoförbindelse, om det t.ex. på grund av ett stort avstånd är exceptionellt svårt att komma till platsen och det inte finns vägande skäl att förutsätta att vittnet är personligen närvarande vid domstolen.

Kontakta domstolen (kontaktuppgifter i kallelsebrevet) eller rättsbiträdet för den part som kallat dig för att utreda denna möjlighet.

Som vittne bör du berätta vad du vet och besvara de frågor som ställs till dig så bra du kan och kommer ihåg.

Ditt ansvar består av två rättesnören:
  1. Tala sanning
  2. Dölj inte någonting

Det är naturligt att man glömmer detaljer med tiden. Som vittne räcker det att du gör ditt bästa. Om du inte minns något eller är osäker, kan du säga det öppet.

När du berättar ärligt vad du vet och vad du inte vet eller inte minns, har du gjort din del.

Det är bra att komma ihåg att ett vittne inte ansvarar för utgången av målet; domstolen ansvarar för att domen är korrekt. Parterna i målet, åklagaren och dessförinnan polisen svarar för att relevanta omständigheter utreds och att domstolen får veta dem.

Du kan förbereda dig för vittnesförhöret genom att dra dig till minnes vad som hände. Det kan vara till hjälp att gå igenom saker och ting och gå tillbaka till eventuella kalenderanteckningar, meddelanden och bilder från tiden för händelserna.

Det är förståeligt att det kan vara spännande att vittna. Typiska omständigheter som orsakar spänning kan vara till exempel att det är fråga om en ny och konstig situation, att man möter andra parter och man kan vara spänd för hur man kommer att klara av situationen.

Dessutom kan du kontakta den tingssekreterare som behandlar ärendet (domstolens kontaktuppgifter finns i kallelsebrevet, var beredd att uppge ärendets ärendenummer), juristen för den part som kallat dig eller Brottsofferjourens vittnesstöd för att få ytterligare information.

Om du inte är säker på vad du ska höras om, kan du kontakta den domare som behandlar ärendet för ytterligare information (domstolens kontaktuppgifter finns i kallelsebrevet, var beredd på att ange ärendets ärendenummer).

Det betyder att åklagaren på basis av polisens förundersökning har bedömt att du har viktig information som är till nytta vid utredningen av ärendet.

Nej. I tvistemål kallas du av en av parterna. Då får du ingen separat kallelse eller något annat brev från domstolen.

Ett undantag kan vara situationer där:
  • parten inte har vetat hur man kan nå dig eller inte har lyckats nå dig trots försök,
  • en part har begärt dig vittna, men du har motsatt dig, och då har parten begärt att domstolen ska förplikta dig att vittna.

I dessa fall får du vanligen en kallelse från domstolen.

Ja, det får de. Parterna har rätt att få veta vilka som vittnar i deras sak.

Om du är orolig för din personliga säkerhet, kontakta domstolen. Att vittna anonymt kan vara möjligt i vissa allvarliga brottmål (se Rädsla och hot).

Tidtabell, senareläggningar och annulleringar

Om du inte kan infinna dig till domstolen för att vittna, kontakta domstolen så snart som möjligt.

Godtagbara orsaker är
  • Avbrott i kollektivtrafiken
  • Sjukdom. Läkarintyg krävs.
  • Någon annan orsak som gör det omöjligt att delta (hinder på grund av arbete eller semester är i allmänhet inte giltiga skäl).

Vid frånvaro skjuts rättegången i allmänhet upp. Du får en kallelse till en ny förhandling dit alla andra berörda parter också kallas.

Ja, det kan hända. Ungefär en tredjedel av alla första förhandlingar i brottmål måste skjutas upp. Ofta är det fråga om att svaranden eller någon annan part inte infinner sig.

Vi informerar om senareläggningen så snart som möjligt. Tyvärr får vi veta om behovet av senareläggning ofta i sista minuten eller till och med samma dag.

Förhör i tvistemål behöver skjutas upp mer sällan.

Det är möjligt att det ställs in. Detta kan vara fallet t.ex. om den åtalade i ett brottmål erkänner eller parterna i ett tvistemål når förlikning.

Även i dessa fall är vittnets roll inte förgäves. Vittnet har ofta genom sin blotta villighet att vittna bidragit till avgörandet av målet före domstolsförhandlingen.

Parter och delaktiga i saken

I brottmål är målsäganden och svaranden parter. Åklagaren kallas inte part.

Parterna i ett tvistemål är käranden och svaranden.

Vittnet är inte part.

Målsäganden är lika med brottsoffret.

Termen innebär att personen eller aktören i fråga ”äger saken”, dvs. har rättigheter (t.ex. äganderätt eller personlig integritet) som har kränkts genom brottet.

I brottmål är svaranden lika med den åtalade. Termen innebär att den berörda parten svarar på åtal mot hen.

I ett tvistemål är svaranden den person som svarar på yrkandena mot svaranden, det vill säga käromålet.

Käranden avser den som i ett tvistemål framställer yrkanden mot svaranden. Detta kan t.ex. vara ett ersättningsanspråk som grundar sig på avtalsbrott.

Rädsla och hot

Att vittna enligt internationella mått är mycket säkert i Finland.

Att hota ett vittne är dock ett brott och det kan och ska anmälas till polisen. Du kan också kontakta domstolen.

I vissa allvarliga brottmål kan det vara möjligt att vittna anonymt.

Att vittna anonymt är möjligt i vissa allvarliga brottmål (t.ex. uppsåtliga brott mot liv, grovt narkotikabrott, grov våldtäkt, människohandel och grovt koppleri), om vittnets eller en närstående persons liv eller hälsa är allvarligt hotade.

Om du ska vittna i ett sådant mål och känner dig hotad, kontakta domstolen (kontaktuppgifter finns i kallelsebrevet, förbered dig på att berätta målets ärendenummer).

I andra fall kan andra metoder användas för att underlätta situationen när du ska vittna (se nedan).

Ja, det är möjligt. Olika åtgärder kan vidtas för att underlätta situationen där du ska vittna. Sådana åtgärder är till exempel att vittna från ett annat rum och att ordna en skärm till salen så man inte ser varandra.

Om du önskar åtgärder som underlättar situationen där du ska vittna, kontakta domstolen (kontaktuppgifterna finns i kallelsebrevet, var beredd att berätta ärendets ärendenummer) eller rättsbiträdet för den part som har kallat dig.

I domstolen

Det lönar sig att reservera cirka 10 minuter för säkerhetskontrollen särskilt på morgonen, då största delen av dagens sammanträden börjar.

Efter säkerhetskontrollen kan du gå direkt till den sal som nämns i kallelsen och vänta utanför. Du behöver alltså inte anmäla dig någonstans separat. När det är din tur kallas du in vid namn. Domstolarna har ett högtalarsystem för detta ändamål. I vissa fall är det möjligt att någon kommer till dörren och kallar in dig.

Domstolarna har ofta klädställningar eller låsbara skåp där du kan lämna dina ytterkläder. Du kan också ta kläderna och sakerna med till salen.

Om du är sen, kan du när du kommer till domstolen gå rakt till den sal som nämns i kallelselen och knacka på dörren. Du kommer att få gå in omedelbart eller så får du närmare instruktioner från domaren.

Medan du väntar på din tur att vittna kan du tala med andra om du vill. Men diskutera inte händelser som du kommer att vittna om, så att dina minnesbilder inte påverkas.

Det är möjligt. Den tid som anmälts för dig är en uppskattning, och tidtabellen för rättegången lever ofta under dagen. Detta kan hända t.ex. om andra sammanträden på dagen eller hörande av andra vittnen tar längre tid än beräknat.

På plats är domstolens sammansättning, i brottmål åklagaren samt i de flesta fall parterna i målet och deras eventuella företrädare. Ibland är också en tingssekreterare närvarande.

Ibland kan det finnas vänner eller närstående till parterna i rättssalen.

Det kan också finnas annan publik, såsom studenter, journalister eller vanliga medborgare. Domstolens sammanträden är i princip offentliga, om det inte av särskilda skäl bestäms att de ska hållas hemliga.

När du har blivit inkallad går du in i salen där du först bekräftar din identitet och först sedan får du avge vittnesförsäkran, varefter rättens ordförande dirigerar dig till den plats som är reserverad för vittnet.

Vittnesförhöret inleds ofta med att åklagaren eller den part som åberopat dig ber dig berätta om dina minnesbilder med egna ord. Därefter ställs ofta preciserande frågor.

Den andra parten kan sedan ställa sina egna frågor till vittnet. Det kallas motförhör.

Därefter kan också domaren ställa frågor till vittnet.

När ingen har fler frågor är förhöret slut.

Till sist blir du tillfrågad om vad du önskar i vittnesarvode.

Det handlar till stor del om dramatisering och även om skillnader i rättskulturer. I Finland är situationen vanligen lugn och saklig.

I sista hand ska rättens ordförande se till att vittnet behandlas med respekt.

Vittnesförhöret spelas in så att rättens sammansättning och parterna vid behov kan återkomma till vittnesberättelsen för att försäkra sig om att de har förstått det som vittnet berättat på rätt sätt.

Vittnesarvode och ersättningar

Det beror på vem som betalar ditt arvode. Utgångspunkten är att arvodet betalas av den som åberopat dig.

Till ett vittne som åklagaren har åberopat betalas arvodet av staten. Staten betalar dessutom ersättning till ett vittne som åberopats av en part som får rättshjälp (både i brottmål och tvistemål).

Maximibeloppen för ersättningar som betalas av statens medel finns här .

Till vittnen som åberopats av en part betalas arvodet i allmänhet av parten i fråga.

Som vittne som kallats av en part kan du bestämma dina arvodeskrav friare och om du så önskar i samråd med den part som kallat dig. Det ovan beskrivna sättet att beräkna inkomstbortfall kan fungera som en bra grund, men om du så önskar har du rätt att begära mer.

När du bestämmer ditt arvodeskrav kan du beakta till exempel den tid det tar att förbereda sig och vittna samt andra besvär och kostnader som du har haft.

Om du har månadslön, dividera din nettomånadslön (belopp som kommit in på ditt konto efter skatt) med 21,5 (antal arbetsdagar i genomsnitt per månad) och därefter med längden på din arbetsdag (t.ex. 8 timmar).

  • Till exempel: 2450/21,5/8 = 14,25 €/h

Om du på grund av vittnandet blir tvungen att vara borta från arbetet i 3 timmar och arbetsgivaren drar av lön för den tiden, är din ekonomiska förlust som ska ersättas 3 x 14,25 = 42,75 euro.

Efter att du har vittnat

På så sätt utreder man om vittnets berättelse är konsekvent, dvs. hur tillförlitlig vittnets berättelse kan anses vara.

Det är oftast inte fråga om att man inte litar på dig som person. På så sätt kan man i stället testa hur exakta dina minnesbilder är, särskilt om det har gått en lång tid sedan händelserna inträffade.

Bakgrunden till frågor som verkar konstiga kan i typiska fall vara:

  • frågeställarens avsikt är att kartlägga vad du vet, eftersom hen inte vet vad du vet, eller
  • någon annan relevant omständighet som är viktig för parten men som inte nödvändigtvis har något direkt samband med dig.

Även om du inte förstår syftet med någon fråga, är det bästa sättet att handla att besvara frågan ärligt. Om du inte vet om saken, så kan du säga det. Du behöver inte gissa.

Om du anser att frågan är uppenbart osaklig, kan du fråga domaren om du behöver svara.

När ett vittne hörs kan parterna höra saker som inte heller de tidigare känt till eller som de har en stark egen uppfattning om. Därför kan de ibland reagera kraftigt när ett vittne hörs.

Det bästa sättet att vara ett vittne är alltid berätta ärligt vad man vet. Om parternas reaktioner stör, kan du underlätta situationen genom att du riktar dina ord direkt till domaren.

Det är mycket troligt att saken är klar för din del.

Endast en liten del av alla mål går till hovrätten, och även då hörs vittnena sällan på nytt.

Tack för din insats!

Publicerad 15.5.2024