Vilka mål och ärenden handlägger tingsrätten?

Handläggningen av tvistemål

I tvistemål är det fråga om att lösa tvister mellan enskilda personer eller företag opartiskt i domstol. Det kan t.ex. vara fråga om skadestånd, arvstvist, hävning av köp eller hyra av lägenhet. Tingsrätterna meddelar utsökningsbara domar också i ostridiga fordrings- och vräkningsmål.

Avsnittet som handlar om handläggningen av tvistemål finns här.

Handläggningen av brottmål

I brottmål kallas till tingsrätten den som åtalas för t.ex. stöld, rattfylleri, misshandel eller någon annan straffbar gärning. Handläggningen av ett brottmål innehåller ofta offrets, dvs. målsägandens, skadeståndsanspråk.

Brottmålen behandlas antingen vid tingsrättens sammanträde eller skriftligt på basis av materialet, utan att parterna i målet kallas till domstolen.

Mer om handläggningen av brottmål här.

Ansökningsärenden är t.ex. skilsmässa och beslut om vårdnad om barn eller skuldsaneringsärenden.

Sammanträdenas sammansättning

Domstolen ska agera flexibelt och effektivt. Därför kan tingsrätten enligt lagen handlägga mål i flera olika sammansättningar beroende på målens och ärendenas art och svårighetsgrad. Vid tingsrättens sammanträde ska målen och ärendena behandlas koncentrerat och utan avbrott. Samma domare och nämndemän behandlar fallet från början till slut. Tingsrättens nämndemannasammansättning kan i vissa undantagsfall meddela sitt avgörande, om en juristordförande och en nämndeman är närvarande.

De vanligaste beslutssammansättningarna är:

• endomarsammansättning
• nämndemannasammansättning samt
• sammansättning med tre domare.

Ett sammanträde med en domare är behörigt t.ex. i mål och ärenden som behandlas i ett skriftligt förfarande, i brottmål där det i lag tillåtna maximistraffet är fyra år samt vid förberedelse av tvistemål och vid en rättegång som hålls omedelbart i samband med den.

I nämndemannasammansättning avgörs endast brottmål. Nämndemannasammansättningen består av en lagfaren ordförande (dvs. en domare vid tingsrätten) och två nämndemän. Nämndemannasammansättningen kan i undantagsfall kompletteras med en jurist och/eller en nämndeman.

En tredomarsammansättning, dvs. en juristsammansättning, avgör tvistemål och sådana brottmål där målets art eller något annat särskilt skäl talar för det. Tanken är att de juridiskt sett kvistigaste tvisterna och brotten i regel skulle avgöras av tre juristdomare.

Nämndemännen

Nämndemännen är inte lagfarna. Innan de tillträder sitt uppdrag ska de, liksom även andra ledamöter av tingsrätten, avge domarförsäkran. De måste vara helt opartiska. De skipar rättvisa och tolkar lagen.

Varje nämndeman har självständig beslutanderätt och avgörandet fattas vid behov genom omröstning.

En nämndeman har också rätt att få ersättning för sitt arbete. Hen betalas av statens medel ett sammanträdesarvode samt ersättning för inkomstbortfall och resekostnader.

En nämndeman betraktas både i straffrättsligt och skadeståndsrättsligt hänseende som tjänsteman, på samma sätt som andra förtroendevalda som valts till ett offentligt uppdrag.

Mer information om nämndemän.

Beslutsöverläggning och omröstning

När målet har behandlats grundligt i tingsrätten, ska parterna och allmänheten lämna tingsrätten. Beslutsöverläggningen inleds.

När tingsrätten överväger ett avgörande ska juristordföranden för nämndemännen först redogöra för de frågor som kommer upp i målet och de bestämmelser som ska tillämpas på dem, dvs. berätta vad lagen säger om fallet. Sen berättar hen sin egen ståndpunkt.

Om någon av domstolens ledamöter inte är enig med ordföranden blir det omröstning, och efter ordföranden uttalar sig varje ledamot i enlighet med tjänsteår, från den yngsta till den äldsta. Då avgörs majoritetens ståndpunkt. När rösterna faller lika blir avgörandet i brottmål det lindrigare slutresultat för den åtalade, i övriga mål den mening som ordföranden understöder.

Hur tingsrätten har kommit fram till sitt avgörande framgår av domskälen. Vid eventuell omröstning antecknas den skiljaktiga personens mening som bilaga till domen.