Vilka ärenden handlägger förvaltningsdomstolen?
Grundlagen förutsätter att lagen iakttas noggrant i all offentlig verksamhet. Inom förvaltningen är principen allmän besvärsrätt, dvs. ett myndighetsbeslut genom vilket ett ärende avgörs slutligt eller avvisas får i allmänhet överklagas. Med myndighet avses alla aktörer som sköter offentliga förvaltningsuppgifter.
Besvär
Besvär är ett sätt att söka ändring i ett myndighetsbeslut som inte har vunnit laga kraft. Den som berörs av beslutet har i allmänhet besvärsrätt. I kommunalärenden kan kommuninvånarna eller de som äger en fastighet i kommunen undantagsvis anföra besvär.
Myndigheten ska i samband med beslutet meddela hur och till vem besvär över beslutet kan anföras. I en del av besluten ska först begäras omprövning hos den myndighet som fattat beslutet, och först därefter kan den som fortfarande är missnöjd med detta beslut överklaga hos förvaltningsdomstolen.
Förvaltningsdomstolen handlägger enskilda personers och sammanslutningars besvär över beslut som myndigheterna fattat i förvaltningsärenden. Till förvaltningsdomstolarna kan bland annat anföras besvär över:
- social- och hälsovårdsärenden, såsom beslut som gäller utkomststöd, handikappservice, barnskydd och mentalvårdsärenden,
- beslut som gäller kommunernas och kyrkornas självstyrelse,
- miljö-, bygg- och markanvändningsärenden, såsom beslut som gäller planläggning samt miljötillstånd och bygglov,
- myndighetsbeslut som gäller idkande av näring,
- skatteärenden,
- utlänningsärenden, såsom beslut som gäller internationellt skydd och uppehållstillstånd
- beslut som gäller statsrätt och allmän förvaltning, såsom ärenden som gäller handlingars offentlighet, medborgarskapsärenden
Högsta förvaltningsdomstolen, de regionala förvaltningsdomstolarna och Ålands förvaltningsdomstol har ett gemensamt diarieschema med närmare 300 ärenderubriker.
Ansökningar
Vissa myndighetsbeslut förutsätter att förvaltningsdomstolen fastställer besluten för att de ska träda i kraft. Myndigheten underställer då på eget initiativ, dvs. sänder sitt beslut till förvaltningsdomstolen, och begär att förvaltningsdomstolen fastställer dess beslut. Sådana ärenden är bland annat beslut som gäller vård oberoende av patientens vilja samt ärenden som gäller tvångsomhändertagande av barn.
Förvaltningstvistemål
En förvaltningstvist är ett ärende som gäller en offentligrättslig förpliktelse eller rättighet som myndigheten inte kan besluta om genom ett ensidigt beslut. Förvaltningstvisten inleds genom en ansökan. Ett förvaltningstvistemål kan gälla t.ex. återkrav av understöd eller ordnande av hälsotjänster eller kostnaderna för dessa.
Så här avgörs ärendena
I regel avgörs ärendet i förvaltningsdomstolen på basis av skriftligt material. Dessutom kan förvaltningsdomstolen ordna muntliga förberedelser, hålla muntliga förhandlingar samt förrätta syn och inspektioner.
Förvaltningsdomstolen avgör på basis av besvären om det myndighetsbeslut som besvären gäller är lagenligt.
Avsnittet som gäller handläggningen av förvaltningsärenden finns vid Överklagande av myndighetsbeslut.
Beslutssammansättningar
Ärendena avgörs på föredragning i en beslutssammansättning som normalt består av tre ledamöter. Föredragande vid sammansättningens sammanträden kan vara en förvaltningsrättsdomare, en föredragande vid en förvaltningsdomstol eller en notarie.
I vissa ärenden, såsom ärenden som gäller psykisk hälsa och omhändertagande av barn, deltar också en sakkunnigledamot med uppdraget som bisyssla i behandlingen och beslutsfattandet. I behandlingen av ärenden enligt miljöskydds- och vattenlagen deltar förutom lagfarna ledamöter även domare med insikter i det naturvetenskapliga eller tekniska området.
Förvaltningsdomstolarna har möjlighet att avgöra vissa besvärsärenden som föreskrivs i lag i mindre sammansättningar än vanligt. Sådana ärenden är bland annat vissa besvär som gäller inkomst-, fastighets- och bilskatter samt bygglov. Om domarna är oeniga om avgörandet i en sammansättning med två ledamöter, överförs ärendet till en normal sammansättning med tre ledamöter för avgörande.
En domare kan avgöra bl.a. besvär som gäller felparkeringsavgift, flyttning av fordon, körkortsärenden och kontrollavgift för kollektivtrafik. Dessutom kan en domare besluta om alla verkställighetsförbud som räknas som interimistiska åtgärder samt förbjuda eller avbryta utsökning av skatter och avgifter.
Beslut
När förvaltningsdomstolen har allt det material den behöver för avgörandet av ärendet fattar den sitt beslut. Förvaltningsdomstolen meddelar sitt beslut alltid skriftligt.
I förvaltningsdomstolens beslut anges avgörandet och motiveringen till det. Av motiveringen framgår de tillämpade lagbestämmelserna samt vilka omständigheter och utredningar som har inverkat på avgörandet och vilket rättsligt resonemang avgörandet grundar sig på. Beslutet skickas till parterna på den adress som de har uppgett (processadress). Förvaltningsdomstolen ger i samband med sitt beslut anvisningar om hur beslutet kan överklagas. Mer information om delgivningen av beslutet finns under punkten Delgivning.
Vad kostar rättegången?
För förvaltningsdomstolens beslut tas det ut en rättegångsavgift. Rättegångsavgiftens belopp fastställs genom förordning av justitieministeriet. Avgift tas inte ut i alla fall. Du får mer information om avgifterna här.
En part i rättegången kan orsakas kostnader t.ex. för resor till muntlig förhandling samt för betalning av biträdets och vittnets arvode. Utgångspunkten är att varje part i rättegången betalar de kostnader som rättegången orsakar parten själv. En part i rättegången kan också åläggas att helt eller delvis ersätta en annan parts kostnader för rättegången. En privatperson kan åläggas att ersätta en myndighets rättegångskostnader endast i undantagsfall, närmast när domstolen anser att personen missbrukat sin rätt att anföra besvär. För att få ersättning för kostnaderna ska den som vill ha ersättning yrka det. Det kan bestämmas att kostnaderna ska ersättas helt eller delvis.
Var får man juridisk hjälp?
Ändringssökanden kan om hen så önskar själv sköta sitt ärende vid förvaltningsdomstolen utan rättslig hjälp. Vid behov fås juridisk hjälp av advokater, offentliga rättsbiträden som arbetar vid statliga rättshjälpsbyråer eller rättegångsbiträden med tillstånd. Deras verksamhet som biträden är övervakad.
Beslut om lämnande av rättshjälp som finansieras med offentliga medel fattas på ansökan av statens rättshjälpsbyrå. Mer information om rättshjälpen finns här.
Publicerad 22.2.2022