Offentlighet vid allmänna domstolar
Principen om offentlighet vid rättegång betyder att rättegångar och rättegångshandlingar i huvudsak är offentliga. Detta innebär att allmänheten har rätt att närvara vid en offentlig rättegång och ta del av offentliga rättegångshandlingar, om det inte finns andra omständigheter som begränsar utlämnandet av dem.
Det är dock möjligt att göra undantag från principen om offentlighet om viktiga skäl så kräver. Vissa uppgifter som hänför sig till rättegångar är direkt med stöd av lag sekretessbelagda. Domstolen kan dessutom under de förutsättningar som anges i lag förordna att målet behandlas utan att allmänheten är närvarande och att en rättegångshandling ska hållas hemlig till behövliga delar. Offentligheten av domstolens avgörande kan också begränsas.
Uppgifter om en rättegång
Följande uppgifter om en rättegång är alltid offentliga:
- Vilken domstol som handlägger målet eller ärendet,
- hurdant mål eller ärende det är frågan om (målets/ärendets art),
- processens gång,
- den muntliga förhandlingens tid och plats och
- uppgifter som behövs för identifiering av personer.
Domstolen kan dock bestämma om hemlighållande av målsägandens identitet i brottmål som gäller omständigheter av synnerligen känslig natur i målsägandens privatliv. Exempel på detta är t.ex. till sexualbrott. Under vissa förutsättningar kan det förordnas att även en asylsökandes identitet ska hemlighållas.
Rättegångshandlingar
Myndigheternas handlingar och uppgifter i dem är offentliga, om de inte är sekretessbelagda enligt lag. Dataskyddsbestämmelserna kan dock också påverka förutsättningarna för utlämnande av offentliga handlingar när handlingarna innehåller personuppgifter.
I samband med handlingar som innehåller personuppgifter kan det ibland vara nödvändigt att begära tilläggsuppgifter för att säkerställa att utlämnandet av uppgifterna är lagenligt och för att myndigheten ska kunna utöva sin prövningsrätt. Den form i vilken informationen begärs, t.ex. muntligt eller till påseende eller elektroniskt, som utskrift eller kopia, kan påverka vilken tilläggsinformation som behövs.
För att säkerställa att dataskyddsbestämmelserna iakttas kan det behövas ytterligare information av den som begär handlingar, t.ex. om ändamålet med, grunden för behandlingen av eller skyddet för personuppgifter. Bild- och ljudupptagningar får lämnas ut endast för påseende i domstolen, om det finns skäl att anta att utlämnandet av uppgifterna på något annat sätt kan leda till att integritetsskyddet för de personer som förekommer på upptagningen kränks. I annat fall kan uppgifter i bild- och ljudupptagningen lämnas ut på motsvarande sätt som övriga handlingar.
Enbart en liten del av rättegångshandlingarna ska direkt med stöd av lag hemlighållas. Rättegångshandlingar som enligt lag ska hemlighållas är t.ex. flera av handlingarna som förekommer vid rättegångar som gäller landsförräderibrott, handlingar som innehåller uppgifter om omständigheter som har samband med någons privatliv, hälsotillstånd eller funktionsnedsättning eller med socialvård, fotografier som gäller ett brottsoffer, sinnesundersökning, påföljdsutredning av en ung förbrytare och lämplighetsutredning i samband med samhällstjänst.
Också kontaktinformation som hänför sig till en part eller annan person som deltar i rättegången kan hemlighållas, om utlämnandet av uppgifter skulle kunna äventyra säkerheten för personen i fråga.
Domstolen kan dock i vissa fall besluta att rättegångshandlingar som innehåller ovan nämnda uppgifter blir offentliga till vissa delar eller i sin helhet.
Domstolen kan dessutom förordna att även andra än ovan nämnda handlingar ska hållas hemliga. Meddelande av ett sekretessförordnande förutsätter vanligen att en part har begärt detta. En förutsättning för meddelande av ett sekretessförordnande är att handlingen innehåller uppgifter som enligt någon annan lag än lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar är sekretessbelagda och att uppgifternas offentlighet sannolikt skulle medföra väsentlig olägenhet eller skada.
Om en sekretessbelagd handling är nödvändig för behandlingen av den begärande partens eget ärende, har hen möjlighet att få den.
Handlingen ska begäras av den myndighet som behandlar eller har behandlat målet eller ärendet. Begäran om handlingar ska specificeras så väl som möjligt. Man kan försöka specificera en begäran om handlingar t.ex. utifrån partens namn och ställning, diarienummer, uppgifter om avgörandet eller ärendebenämningar. Det är också bra om den handling som begäran gäller kan bestämmas tidsmässigt och begränsas till en viss tidsperiod.
Myndigheterna hjälper den som begär uppgifter med hjälp av olika register att hitta det mål eller ärende som handlingen hänför sig till.
När handlingen har hittats undersöker myndigheten om den kan lämnas ut eller inte. Om en begäran om uppgifter inte kan verkställas som sådan, har den som begärt uppgifterna rätt att begära ett överklagbart beslut om avslag om hen så önskar.
Som publik vid en rättegång
Utgångspunkten är att en muntlig förhandling i domstolen hålls offentligt. Vem som helst har således rätt att vara med och följa handläggningen vid sammanträdet.
På begäran av den som har del i saken eller av andra särskilda skäl kan domstolen besluta att den muntliga förhandlingen i ett ärende helt eller till behövliga delar ska ske utan att allmänheten är närvarande. Också i detta fall har parterna och deras biträden rätt att närvara vid förhandlingen.
I lagen ingår detaljerade bestämmelser om förutsättningarna för att en förhandling sker utan att allmänheten är närvarande. Detta kommer i fråga t.ex. vid rättegångar som gäller landsförräderibrott eller vid rättegångar där det läggs fram känsliga uppgifter om omständigheter som har samband med någons privatliv, hälsotillstånd eller handikapp eller med socialvård. Dessutom kan den muntliga förhandlingen i ett ärende ske utan att allmänheten är närvarande om det vid rättegången läggs fram en rättegångshandling som är sekretessbelagd, om en person som inte har fyllt 18 år står åtalad för ett brott eller om en person som inte har fyllt 15 år ska höras.
Rättens ordförande kan tillåta fotografering och inspelning vid en offentlig muntlig förhandling. Om fotografering tillåts brukar det ske i början av sammanträdet. Upptagning av hela rättegången kommer ytterst sällan i fråga.
Vid skriftliga rättegångar förverkligas offentligheten som rätt att få uppgifter ur en offentlig rättegångshandling, dvs. ur en dom eller ett beslut.
Avgörandet
Domstolens avgörande är offentligt, om inte domstolen förordnar att det till en del ska hållas hemligt. Parterna har rätt att ta del av innehållet i också ett sådant avgörande som ska hållas hemligt.
Domstolen kan förordna att ett avgörande till behövliga delar ska hållas hemligt, om avgörandet innehåller uppgifter som ska hemlighållas enligt lag eller uppgifter som har hemlighållits genom domstolens sekretessförordnande eller uppgifter som har hemlighållits genom att muntlig förhandling har hållits utan att allmänheten har varit närvarande.
Domslutet och de tillämpade bestämmelserna kan inte förordnas att hållas hemliga utan de är alltid offentliga. I brottmål är svarandens namn, det brott som tillräknats hen samt det utdömda straffet också alltid offentliga uppgifter. Domstolen kan dock meddela ett sekretessförordnande i fråga om målsägandens identitet i ett brottmål, om brottmålet gäller omständigheter av synnerligen känslig natur i målsägandens privatliv. Exempel på detta är t.ex. till sexualbrott. Under vissa förutsättningar kan det förordnas att även en asylsökandes identitet ska hemlighållas.
Publicerad 21.1.2022