Överklagande av beslut genom besvär

Ett förvaltningsbeslut får överklagas genom besvär av den som beslutet gäller eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet, dvs. parten. Den myndighet som fattat förvaltningsbeslutet är delaktig i rättegången. Ibland kan också en myndighet vara part. En myndighet får överklaga beslut genom besvär också om det särskilt föreskrivs om det eller om besvären behövs på grund av ett allmänt intresse som myndigheten bevakar.

Bestämmelser om besvärsrätt finns också i flera olika lagar. Till exempel kan varje kommuninvånare anföra besvär över kommunfullmäktiges beslut oberoende av på vilket sätt beslutet gäller honom eller henne. En granne å sin sida kan ha besvärsrätt i ett ärende som gäller byggande.

Ett beslut som en myndighet fattat kan i allmänhet överklagas genom besvär direkt hos förvaltningsdomstolen. I vissa fall ska den som är missnöjd med avgörandet dock först begära omprövning av beslutet hos den myndighet som fattat beslutet. Till exempel i skatteärenden, kommunalärenden samt ärenden som gäller olika avgifter och ersättningar ska den som är missnöjd med myndighetens avgörande först begära omprövning av beslutet hos myndigheten i fråga. Anvisningar om omprövningsförfarandet ges i myndighetens beslut. Ett beslut som har fattats i samband med omprövningsförfarandet får överklagas hos förvaltningsdomstolen.

Till myndighetens beslut, som får överklagas genom besvär, ska fogas en besvärsanvisning, dvs. en anvisning för anförande av besvär. Av besvärsanvisningen framgår besvärsmyndigheten, den myndighet till vilken besvärsskriften ska lämnas samt besvärstiden och när den börjar löpa. I besvärsanvisningen redogörs för bestämmelserna om besvärsskriftens innehåll, bilagor och hur besvären ska lämnas in samt för de avgifter som tas ut för handläggningen av besvären.

Besvärsfrist

Besvärsfristen, dvs. besvärstiden, framgår av besvärsanvisningen.

Besvärsskriften jämte bilagor ska lämnas in till förvaltningsdomstolen inom utsatt tid för att besvären ska kunna anhängiggöras. Besvärshandlingarna ska vara framme hos förvaltningsdomstolen senast den sista dagen av besvärstiden före kl. 16.15. Detta gäller också handlingar som sänds via e-tjänsten och e-post. Besvären kan lämnas in ännu följande vardag, om besvärstidens sista dag är en helgdag.

Försenade besvär avvisas.

Inlämnande av besvär

Av besvärsanvisningen framgår till vilken förvaltningsdomstol besvären ska lämnas in.

Besvär kan lämnas in till förvaltningsdomstolarna via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst (inte till Ålands förvaltningsdomstol). Den elektroniska ärendehanteringstjänsten är ett informationssäkert sätt att lämna sekretessbelagda och känsliga handlingar.

Mer information om e-tjänsten finns på webbsidan för förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst.

När handlingar lämnas in till domstolen elektroniskt är det viktigt att tydligt ange handlingarna. Anvisningar för ändringssökande om namngivande av elektroniska handlingar finns här.

Rättegångshandlingar kan sändas till domstolen elektroniskt även per e-post. Handlingar kan lämnas till förvaltningsdomstolarna via justitieministeriets säkerhetspost. Detta rekommenderas särskilt i fråga om sekretessbelagda och känsliga handlingar.

Ändringssökanden eller dennes företrädare kan också fortsättningsvis lämna in besvärsskriften till förvaltningsdomstolens registratorskontor eller skicka den per post. Förvaltningsdomstolarnas kontaktuppgifter finns på webbsidan för kontaktuppgifter.

Besvär

Besvär hos förvaltningsdomstolen ska anföras skriftligen. Ändringssökanden kan upprätta sin besvärsskrift själv eller anlita ett biträde för att upprättande av den. Ändringssökanden kan också bemyndiga ett ombud att anföra besvär för sin del. Ombudet ska bifoga ändringssökandens fullmakt till besvären. Fullmakt behövs inte om biträdet är advokat, offentligt rättsbiträde eller ett i lagen om rättegångsbiträden med tillstånd avsett rättegångsbiträde.

Besvären kan vara fritt formulerade. Den ska dock alltid innehålla följande uppgifter:

1. Vilket beslut besvären gäller (det överklagade beslutet)

I besvärsskriften ska anges vilket beslut som överklagas.

2. Vilka ändringar som krävs (yrkanden)

Besvären ska innehålla uppgifter om till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som yrkas i beslutet. På så sätt kan förvaltningsdomstolen avgöra just den del av beslutet som ändringssökanden anser vara felaktig. Även i övrigt ska besvären utformas så tydligt som möjligt.

3. Motivering till yrkandet om ändring

Motiveringarna kan presenteras fritt. Med hjälp av motiveringen strävar ändringssökanden efter att visa att hans eller hennes yrkande är riktigt. Om det överklagade beslutet inte gäller ändringssökanden själv, ska ändringssökanden i besvären uppge vad besvärsrätten grundar sig på.

4. Ändringssökandens namn och kontaktuppgifter

Besvärsskriften ska innehålla ändringssökandens namn och kontaktuppgifter, dvs. adress och telefonnummer. Det är också bra att meddela ändringssökandens hemkommun. Om ändringssökanden företräds av någon annan, t.ex. ett ombud, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Ändring av kontaktuppgifterna ska utan dröjsmål anmälas till förvaltningsdomstolen medan besvären är anhängiga.

I besvären ska också uppges den postadress och eventuell annan adress (t.ex. e-postadress) till vilken de handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett mer än en processadress, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av de angivna adresserna den lämnar handlingarna i anslutning till rättegången.

Till besvären ska fogas följande handlingar:

1. Det överklagade beslutet jämte besvärsanvisning, i original eller kopia

2. Utredning om när ändringssökanden har fått del av beslutet, t.ex. en kopia av mottagningsbeviset eller någon annan utredning om när besvärstiden börjat

3. De handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sitt yrkande. Om handlingarna har sänts till den myndighet som fattat beslutet redan tidigare, behöver de inte fogas till besvären.

Om besvären är bristfälliga, ges ändringssökanden tillfälle att komplettera dem inom utsatt tid. Om ändringssökanden inte i tillräcklig utsträckning kompletterar bristerna inom utsatt tid, kan besvären avvisas.

I besvären ska också uppges den postadress och eventuell annan adress (t.ex. e-postadress) till vilken de handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett mer än en processadress, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av de angivna adresserna den lämnar handlingarna i anslutning till rättegången.

Besvärens inverkan på verkställigheten av myndighetens beslut

I regel kan ett myndighetsbeslut inte verkställas förrän besvärstiden har löpt ut eller besvär över beslutet har avgjorts slutligt. Med andra ord förutsätter verkställigheten av beslutet att beslutet har vunnit laga kraft.

Det finns dock undantag från huvudregeln i olika lagar. Bland annat skatter och offentliga avgifter debiteras normalt trots besvär. Också i kommunalärenden är huvudregeln att ett beslut kan verkställas även om besvär har anförts över beslutet.

Ändringssökanden kan dock alltid i samband med besvären begära att verkställigheten av beslutet förbjuds eller avbryts hos förvaltningsdomstolen. Då förbjuds eller avbryts t.ex. utmätningen av skatter eller avgifter, om besvären inte är uppenbart obefogade.

Förvaltningsdomstolen kan också på eget initiativ förbjuda eller avbryta verkställigheten av ett beslut eller meddela något annat interimistiskt förordnande. Domstolen kan förena föreläggandet med vite.

Ett avgörande i huvudsaken meddelas vanligen separat efter ett interimistiskt beslut.

‍